Utmaningen
Energisystemet behöver kunna leverera den mängd el som behövs när den behövs, till en låg konkurrenskraftig systemkostnad och med en acceptabel miljöpåverkan. Det är en utmaning då omställningen av övriga samhällssektorer kommer att kräva väldigt mycket mer el, regeringen räknar i sin prognos med en dubblering till år 2045.
För inte bara behöver det hela tiden vara balans i systemet, olika kraftslag har dessutom olika egenskaper som behöver kombineras för att energisystemet ska fungera bra. Studier visar att ett energisystem som består av en tredjedel planerbar produktion, en tredjedel väderberoende och en tredjedel som är flexibel ger den lägsta systemkostnaden. Det är viktigt eftersom det frigör resurser till andra delar av klimatomställningen.
Flexibilitet ökar effektiviteten och ger mer utrymme för väderberoende produktion
Vattenkraften med sina enorma energilager är vår överlägset största tillgång när det kommer till flexibilitet. Samtidigt är den även en mycket viktig del av den planerbara produktionen. Ju mer väderberoende produktion, desto större krav ställs det på att något annat antingen kan gå in och täcka upp när produktionen varierar eller att stora användare kan minska sin användning så att balansen kan hållas.
Redan tidigare spelade fjärrvärmen en viktig roll för säsongsvariationer, då kraftvärmen bidrar med extra mycket el och effekt vintertid när behovet också ökar. Sommartid levererar solpaneler huvuddelen av sin el, vilket gör dem särskilt väl lämpade för verksamheter med ett matchande säsongsbehov. Tillsammans bidrar de med en flexibilitet som följer säsongsvariationer.
Under kortare perioder kan även stora elanvändare, som elintensiv industri, stänga ned och energilager som batterier är väl lämpande för att hantera snabba, men korta, förändringar. Men när vindkraftsproduktionen i vintras minskade med 93 procent under mer än en vecka var det bara vattenkraften som kunde gå in och täcka upp. Så om vi får mer väderberoende produktion än vad vattenkraften kan täcka upp för, behövs ytterligare lösningar. För de länder som saknar vattenkraft är det idag kol- och fossilgas som står för den flexibiliteten. Förhoppningen är dock att vätgasen på sikt både ska kunna ta den rollen och kunna fungera som energilager i energisystemet.
En mångfald av lösningar som jobbar tillsammans
Fortum är Europas tredje största producent av fossilfri el med både planerbar kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme liksom vind- och solkraft. Vi var tidigt ute att testa storskaliga batterilösningar som en del av elnätet och vi har även utvecklat hybridkraftverk som kombinerar batteriets snabbhet med vattenkraftens uthållighet och kraft.
Tillsammans med hushåll och stora industrier skapar vi lösningar som frigör stora volymer flexibilitet på kundernas villkor. Tillsammans med vårt dotterbolag Uniper har vi en ledande position i vätgasutvecklingen. Fossilfri vätgas kan användas på många olika sätt, som ersättning för fossila bränslen i industrier och tunga transporter, för att ersätta den fossila gas som i många europeiska länder är en viktigare energibärare än elen, men också som energilager.