Elmarknadernas utveckling
I slutet av 1990-talet skildes elhandeln från själva elöverföringen. I Sverige finns idag över hundra elhandelsbolag som köper in el från elproducenter och säljer elen vidare till dig som elkonsument. Du kan själv välja vilket elbolag du vill teckna avtal med. För att få el till ditt hem behövs också kraftstationer och ledningar. Elen måste alltså överföras från elproducenten till dig. Detta ansvarar elnätsföretagen för. Ungefär 170 elnätsföretag sköter driften och underhållet av våra lokala elnät. Du kan inte själv välja elnätsföretag utan du måste ha ett avtal med det företag som tar hand om elnätet där du bor. Elnätsföretagen drivs som ett reglerat monopol. Med andra ord, de kan själva sätta elnätsavgiften ut till kund men prissättningen övervakas av Energimarknadsinspektionen. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät förvaltar och utvecklar transmissionsnätet för el. Samtidigt med utvecklingen av elmarknaden i Sverige har vi integrerats mer och mer i den europeiska elmarknaden. Sverige ingår idag i den avreglerade elmarknaden i Europa. Överföringsnäten har byggts ut både till våra närmsta grannländer och till länder på kontinenten. Detta har medfört en ökad elöverföring och elhandel över landsgränserna. Att elnätet är ihopkopplade mellan olika länder är bra då det ger en trygghet att olika länder kan hjälpa varandra med elförsörjningen. Det finns dock en begränsad överföringskapacitet vilket gör att efterfrågan och tillgången på el inte alltid är i balans, vilket i sin tur skapar skillnader i elpriset mellan olika länder och områden.
Fyra elområden i Sverige
I Sverige har vi fyra olika elområden: SE1, SE2, SE3 och SE4. Längst upp i norr, i elområde SE1 och SE2, är elproduktionen stor. Längst ner i söder, i elområde SE3 och SE4, är elförbrukningen stor. När efterfrågan på elen är stor i de södra delarna och elnätet inte klarar av att transportera tillräckligt mycket el stiger elpriset. Våra olika elområden visar tydligt var elnäten måste förstärkas och byggas ut och var behovet finns för ökad elproduktion.
Hur sätts elpriset?
Eftersom energimarknaden är en avreglerad marknad bestäms elpriset efter det utbud och den efterfrågan som finns på elen. På den nordiska elbörsen Nord Pool sätts elpriset i en auktion mellan elproducenter och elköpare. Priset på elen sätts för varje timme för dygnet som kommer. Alla elsäljare lägger bud på hur mycket el de kan producera och hur mycket de vill ha betalt för den, och alla elköpare lägger bud på hur mycket de är villiga att betala för elen och hur mycket el de vill köpa. Ju större efterfrågan är på elen, desto dyrare blir den. En kall vinterdag ökar exempelvis efterfrågan på el och elpriset stiger. Elpriset sjunker oftast en varm och blåsig sommardag när elförbrukningen är låg och vindkraftverken producerar mycket el. Även det fysiska elnätet påverkar elpriset. Om elförbrukningen är större än överföringskapaciteten stiger elpriset.
Nominerade elmarknadsoperatörer?
Sedan år 2015 kan flera elbörser konkurrera på den europeiska elmarknaden. Alla företag som vill köpa och sälja el måste dock vara nominerade elmarknadsoperatör (NEMO) för att kunna konkurrera på lika villkor. De måste följa de kriterier som finns uppställda för marknaden, till exempel om kapacitetstilldelning och överbelastning.
Delmarknader i elmarknaden
Det är inte helt enkelt att förstå hur elmarknaden fungerar. Elmarknaden består nämligen av fyra delmarknader och alla har betydelse för både elproducenter och elkonsumenter.
Dagenföremarknad
Denna marknad kallas ofta för spotmarknaden. Elbörsen Nord Pool är till exempel en spotmarknad. Elhandeln sker här genom ett auktionsförfarande där elpriset sätts för alla timmar nästkommande dygn. Tidig eftermiddag varje dag publiceras auktionens resultat, alltså spotpriset på elen, på elbörsernas webbsidor. I Sverige kan du se spotpriserna på Nord Pools webbsida. Elpriserna gäller för all elproduktion och all elanvändning inom respektive elområde. Har du ett rörligt elavtal med ditt elhandelsbolag är det detta pris som styr ditt elpris.
Prissäkringsmarknad (finansiell handel)
På prissäkringsmarknaden kan bland annat elproducenter, elbolag och elanvändare genom handel med långsiktiga kontrakt samt prissäkringsmöjligheter med olika tidsintervall säkra upp kostnader och intäkter för att hantera de ekonomiska risker som finns när elpriset varierar över tid och mellan olika elområden. Aktörerna kan ingå löpande avtal och till skillnad från spotpriset på dagenföremarknaderna finns inget gemensamt pris för alla. Den mesta finansiella elhandeln för Norden sker på Nasdaq Commodities men även andra elbörser som till exempel tyska EEX finns på den nordiska energimarknaden.
Intradagsmarknad
På intradagsmarknaden matchas köp- och säljbud kontinuerligt och inte som på en auktion som på dagenföremarknaden. Handeln kan ske så sent som en timme före drifttimmen, alltså den tid när elen ska förbrukas. Marknaden finns för att olika elaktörer ska kunna få balans på utbud och efterfrågan på elen efter att spotmarknaden stängts. Det kan till exempel bli aktuellt när förutsättningarna förändras på grund av väder och vind eller att ett kärnkraftverk behöver stängas snabbt.
Balansmarknad
I Sverige ansvarar Svenska kraftnät för balansmarknaden. De ska därför upphandla olika stödtjänster för att elöverföringssystemet – elproduktionen och elförbrukningen – alltid ska vara i balans.
EU:s gemensamma regelverk
Som vi har sett har Sverige och övriga Europa avreglerade elmarknader. El kan därför säljas och köpas under fri konkurrens. Våra elnät är ihopkopplade för att elen ska kunna transporteras över landsgränser. Alla EU-länder har dock en inre marknad för el med ett gemensamt regelverk. Genom denna energipolitik vill EU arbeta för en hög försörjningstrygghet av el, främja en dynamisk konkurrenskraft och gynna hållbar elproduktion.
Elmarknadens utveckling framåt
De fyra elområdena som Sverige är uppdelade i återger elnätets fysiska begränsningar. De ska därför också visa var elnätet behöver förstärkas och var nya kraftverk borde byggas. Utvecklingen i Sverige de senaste åren har dock gått i motsatt riktning. Kraftverk i södra Sverige där elförbrukningen är stor har lagts ner och stora investeringar i bland annat vindkraft har gjorts i norra Sverige. Detta är en av anledningarna till de stora prisskillnaderna på elen mellan de fyra elområdena. På uppdrag av EU gör Svenska kraftnät tillsammans med energitillsynsmyndigheter i andra europeiska länder en översyn över elområdena i Sverige och övriga Europa för att få bort de flaskhalsar som finns och säkra framtidens elförsörjning. Samtidigt som transmissionsnät för el utvecklas och byggs ut görs stora satsningar för att säkerställa en grön och hållbar energiproduktion för framtiden.