Det finns en stor paradox på elmarknaden just nu. På lång sikt måste vi mer än fördubbla våran elanvändning för att klara klimatomställningen och ersätta fossila bränslen i industri- och transportsektorn. Men på kort sikt är det kraftiga besparingar som gäller för att få ner de skenande elpriserna i syfte att rädda jobb och hushållens privatekonomi.
Att klara situationen kortsiktigt och samtidigt inte äventyra den nödvändiga elektrifieringen kommer att vara en svår balansgång de kommande åren. Det är avgörande att företag som nu står inför stora elektrifieringsbeslut inte avskräcks på grund av den pågående energikrisen.
Lyckligtvis tyder mycket på att vi med gemensamma ansträngningar kan få ner elpriset ordentligt. En ny studie från Energiforsk visar att om vi i hela EU sänker elanvändningen med 10 procent, så kan elpriset halveras. 10 procent låter enkelt men i detta sammanhang är det en enorm minskning. När Corona slog till i mars 2020 och stora delar av samhället stängdes ner totalt minskade elanvändningen i EU inledningsvis med omkring 20 procent för att snabbt stiga till att ligga mellan 5 och 10 procent lägre än normalt, trots massiva nedstängningar och en avsevärt minskad ekonomisk aktivitet. Så 10 procent är ingen lätt match. Det kommer att kräva stora och gemensamma ansträngningar från alla i samhället om det ska lyckas. Men det är otvetydigt så att minskad elanvändning är det snabbaste och enklaste sättet att få ner elpriserna från de mycket skadliga nivåerna de nu befinner sig på.
Vad kan du göra som hushållskund?
I detta läge behöver vi alla hjälpas åt för att få ner elpriserna, även du som har ett fast elpris kan hjälpa till. Här är tre verkningsfulla åtgärder du som hushållskund kan göra:
-
Sänk inomhustemperaturen. Att värma saker kräver mycket energi. Om du har en värmepump eller direktverkande el är en av de mest effektiva åtgärderna du kan göra att sänka inomhustemperaturen en eller ett par grader. En tumregel är att varje grad lägre inomhustemperatur sänker elförbrukningen med 5 procent. Det finns såklart en gräns för hur lågt man bör gå. Folkhälsomyndighetens rekommendation är att inomhustemperaturen inte bör understiga 18 grader operativ temperatur vilket ofta innebär omkring 20 grader på termometern. Det finns också byggnadstekniska aspekter med fukt och mögel att ta hänsyn till när du sänker temperaturen. Observera att för känsliga grupper är rekommendationen minst 20 grader operativ temperatur, vilket ofta innebär en något högre temperatur på innetermometern. Även om du har fjärrvärme kan du hjälpa till genom att sänka temperaturen. Då kan ditt fjärrvärmebolag producera lite mindre värme och istället producera lite mer el.
-
Duscha kortare och med lägre temperatur. Att värma vatten kräver mycket el. En 5 minuters dusch kräver omkring 2 kWh. Att duscha kortare och med lite lägre temperatur kan ganska enkelt halvera elanvändningen vid en dusch.
-
Skaffa moderna vitvaror. Gamla ineffektiva vitvaror kan vara riktiga eltjuvar. En ny kyl och frys använder omkring hälften så mycket el som för tio-femton år sedan.
Att styra elanvändning till natten är något som också kan hjälpa elsystemet, men både Elsäkerhetsverket, försäkringsbolag och brandskyddsexperter avråder från att köra hushållsmaskiner och laddare medan man sover.
Att släcka lampor och stänga av stand-by funktioner är ofta åtgärder som lyfts fram när man ska spara el. Men med dagens LED-lampor och mycket effektiva tv-apparater och datorer handlar det om mycket små besparingar. En LED-lampa använder omkring 80 procent mindre el än en vanlig glödlampa och en modern stor LCD-tv drar endast omkring 1 W i stand-by. Släck lampor och slå av strömmen på apparater när du inte använder dem, men det är inte dessa åtgärder som gör stor skillnad.
Tillsammans kan vi göra skillnad
I ett modernt och elberoende välfärdssamhälle som Sverige ska fossilfri el finnas tillgänglig när du behöver den och till en rimlig kostnad. Målet måste vara att så snabbt som möjligt komma tillbaka till den situationen. Den enda långsiktigt hållbara lösningen är att bygga tillräckligt mycket ny fossilfri elproduktion för att åter få elsystemet i balans. Men att bygga ny elproduktion tar tid oavsett om det handlar om ny vindkraft eller ny kärnkraft. På kort sikt är det därför tuffa besparingar och flexibilitet som gäller. Hur länge vi kommer behöva hålla i dessa besparingar kommer till stor del bero på hur gaspriset i Europa utvecklas. Kanske kan denna svåra situation öka den allmänna förståelsen för hur avgörande ett robust elsystem är för vårat moderna liv.
Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum Sverige
