Allt handlar om kraft – elektricitet är nyckeln i klimatomställningen

Från beslutsfattare till NGO:er och energiföretag, klimatomställningen är på allas läppar. Själva konceptet är lätt att förstå, genomförandet är ett enormt åtagande som kräver stora investeringar i fossilfri el.

Man tittar ut genom fönster på kärnkraftverk

Vi är mitt inne i en omställning. För att kunna stoppa klimatförändringarna krävs en övergång från fossil energi till fossilfri el. Detta kan låta som ett enkelt mål med en tydlig plan för hur vi ska kunna nå dit, men i själva verket innebär elektrifiering en enorm förändring i hur vi producerar och konsumerar energi.

– EU-länderna får 70 procent av sin energi från fossila bränslen – och globalt sett har vi precis hamnat under 80-procentsstrecket. I Norden är siffran betydligt lägre, tack vare våra historiska satsningar på vatten-, kärn- och bioenergi. Men vårt beroende av fossila bränslen är fortsatt stort, framför allt inom transport- och industrisektorerna. Att ersätta all denna energi med ren el innebär att vi nästan måste fördubbla mängden el vi producerar till år 2040 – och det bara i de nordiska länderna, säger Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige.

Vad klimatomställningen innebär i praktiken syns redan vid kuster och på kullar i form av vindkraftverk och hörs i det tysta brummandet av elbilar på städernas gator. Men i takt med att behovet av el växer ökar också behovet av att bygga ny infrastruktur för att distribuera den. Vi kommer också att behöva nya anläggningar som kan producera vätgas, metanol eller ammoniak – vars produktion i sig kräver enorma mängder el – som kan användas av fabriker och som bränsle till flygplan och fartyg.

– Fler människor än tidigare kommer att påverkas. Vindkraftverk och kraftledningar kommer att bli mer synliga i landskapet och små modulära kärnreaktorer kan komma att byggas på nya platser, närmare industrier och städer. Att lyfta fram de enorma fördelarna med elektrifiering kommer att vara nyckeln till att bygga lokal acceptans för dessa investeringar, säger Steen.

Att lösa energitrilemmat

En minskning av utsläppen har många fler fördelar utöver att bromsa klimatförändringarna. Luften vi andas blir renare och den biologiska mångfalden värnas. I takt med att andelen fossilfri elproduktion växer kommer länder också att bli mindre beroende av att importera fossila bränslen från utlandet, vilket minskar den påverkan geopolitiska händelser kan ha på energiförsörjningen.

Men nyckelfrågan i klimatomställningen är det så kallade energitrilemmat, det vill säga säker tillgång till energi till en rimlig kostnad, samtidigt som miljöpåverkan minskar.

– Även när vi ökar produktionskapaciteten för väderberoende sol- och vindkraft måste vi samtidigt upprätthålla och stärka leveranssäkerheten – i form av vattenkraft, kärnkraft eller biogas – som kan användas för att snabbt öka elproduktionen oberoende av vädret. Om vi bara fokuserar på att öka vind- och solkraften utan att säkerställa att det finns tillräckligt med bas- och reglerkraft, kommer vi att uppleva ännu högre svängningar i elpriserna och även riskera stabiliteten i elsystemet, förklarar Anton Steen.

Det optimala energisystemet balanserar alla tre målen

– Vårt elsystem kombinerar produktion från vatten-, kärn- och biokraft med produktion från sol och vind. Dessa två typer av elproduktion, planerbara och flexibla i det första fallet och väderberoende i det andra, kommer i ett balanserat elsystem att tillåta oss att utnyttja deras fördelar och mildra deras nackdelar, vilket i slutändan skapar ett kostnadseffektivt, pålitligt och hållbart elsystem, säger Steen.

Men nyckeln till klimatomställningen och att balansera energitrilemmat är stora investeringar i både produktionskapacitet, nätkapacitet och olika typer av energilagring för att förbättra flexibiliteten och upprätthålla stabiliteten. Även elmarknaderna kan behöva reformeras. Istället för att stimulera kortsiktig optimering av produktionen bör de uppmuntra till långsiktiga investeringar i nya kraftverk.

– Till syvende och sist är det viktigt att komma ihåg att klimatomställningen inte har någon slutpunkt. Energisektorn kommer utvecklas konstant, med innovationer som svarar mot dessa utmaningar. Men det faktum att tekniken förmodligen kommer att se annorlunda ut i framtiden, får inte hindra oss från att agera beslutsamt redan idag, säger Anton Steen.

Äng i solnedgång med elledningar i bakgrunden

Ett energisystem som gör netto-noll möjligt

Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll utsläpp av växthus­gaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossil­fritt energi­system. Vad är då utmaningen?

Läs mer