Hur får vi ner de höga elräkningarna?

En av valets stora frågor är hur politiken ska agera för att få ner de höga elpriserna och hur hushåll och företag ska kompenseras för de potentiellt mycket höga elräkningar som väntar i vinter. De höga elpriserna har flera förklaringar.

De höga naturgaspriserna som beror på Rysslands minskade leveranser av gas, samt att flera europeiska länder har ersatt kärnkraft och kol med gas och därmed ökat efterfrågan, är den enskilt viktigaste förklaringen. Men en stor anledning till att Sverige idag är så exponerade mot de kontinentala naturgaspriserna är att vi har lagt ner en stor del av våran kärnkraft som tidigare mättade den svenska marknaden och ”höll emot” de kontinentala priserna från att sprida sig till Sverige. Kärnkraften har med olika politiska styrmedel missgynnats vilket har lett till att endast sex av ursprungligen tolv reaktorer finns kvar (till protokollet ska dock föras att Fortum motsatt sig nedläggningsbeslutet i Oskarshamn. Dåvarande E.ON motsatte sig nedläggningen av Ringhals 1 och 2). De nedlagda reaktorerna har inneburit en sämre kraftbalans i södra Sverige och att överföringsförmågan i stamnätet har sjunkit vilket spär på prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige ytterligare. Hittills i år har elkunderna i de två södra elområdena betalat mer än 50 miljarder kronor mer för elen jämfört med om elpriset hade varit som i de två norra elpris-områdena.

Långsiktigt finns det bara ett sätt att komma ur denna situation. Vi måste bygga tillräckligt mycket ny fossilfri elproduktion för att återigen ”mota bort” att de kontinentala fossil-priserna sprider sig även till Sverige och Norden. Fortum har tillsammans med Uniper därför föreslagit en utveckling av elmarknaden som till skillnad från dagens elmarknad kan driva de långsiktiga investeringar som behövs för att säkerställa låga, stabila och förutsägbara elpriser.

Politiken är avgörande

Att få på plats ny elproduktion – oavsett om det är kärnkraft eller havsbaserad vindkraft – tar tid, så på kort sikt är det framförallt reaktiva politiska åtgärder som kan få effekt. Det är framförallt åtgärder inom tre områden som kan lindra situationen:

1. Direkta ekonomiska lättnader för kunderna.
2. Öka produktionen i kraftvärmen och undvika nedläggningar i vattenkraften och
3. Bidra till en minskad efterfrågan.

1. Direkta ekonomiska lättnader för kunderna

• Slopad eller nedsatt moms på el. Eftersom momsen uppgår till 25 % av elpriset (och dessutom betalas moms på elskatten - skatt på skatt) så ökar statens momsintäkter avsevärt när elpriset stiger. Att slopa eller kraftigt sänka momsen på el skulle vid mycket höga elpriser bli en rejäl lättnad för hushållskunderna.
• Slopad eller nedsatt elskatt. Hushåll och företag (som inte är elintensiva) betalar idag en elskatt på 36 öre per kWh eller 45 öre inklusive moms (undantaget delar av Norrland som har en nedsatt elskatt). Utöver att vara en fiskal skatt som ger skatteintäkter är en av de främsta syftena med elskatten att främja energieffektivisering. Vid dessa mycket höga elpriser är det därför svårt att motivera elskattens höga nivå eftersom elpriset ensamt ger en mycket kraftfull signal om att hålla nere förbrukningen och investera i energieffektiviserande åtgärder.
• Återbäring av flaskhalsintäkter. När det uppstår prisskillnader mellan två elområden så får Svenska kraftnät (Svk) in så kallade flaskhalsintäkter. Bara för 2022 beräknas kunderna betala in 65 miljarder kronor till Svk. Detta bokförs hos Svk som en skuld till kunderna och skall egentligen gå till att investera bort flaskhalsar så att prisskillnaderna minskar. Men det finns inte en chans att Svk hinner investera i den takt flaskhalsintäkterna nu kommer in. Det vore därför rimligt att föra tillbaka en stor del av intäkterna direkt till kunderna såsom flera politiska partier redan har föreslagit.
• Inför ytterligare beredskap för direkta bidrag till de mest utsatta kunderna. Ingen kan idag svara på hur höga elpriserna kommer att bli i vinter. Men i de scenarier där Tyskland får en akut naturgasbrist kan det bli dramatiska prisökningar även i Sverige. Regeringen bör därför redan nu planera för hur de mest utsatta hushållen kan kompenseras ytterligare. Även om det finns åtgärder för dessa hushåll att genomföra, till exempel att byta uppvärmningssystem till en effektiv värmepump, så är det sådan komponentbrist att det inte är möjligt att få sådana åtgärder på plats redan till den kommande vintern.

2. Öka produktionen i kraftvärmen och undvik nedläggningar i vattenkraften

• Ta bort avfallsförbränningsskatten och biooljeskatten på kraftvärme. Kraftvärmen kan producera el inne i våra städer och kan vid ansträngda situationer spela en avgörande roll för försörjningstryggheten. Det är därför olyckligt att regeringen de senaste åren har infört ett antal skatter på kraftvärmen som håller tillbaka elproduktionen i ett läge där den behövs som allra mest. Både avfallsförbränningsskatten och biooljeskatten borde därför avskaffas snarast.
• Pausa omprövningen av vattenkraften. Sverige riskerar att förlora stora mängder vattenkraft mitt under den pågående energikrisen. Det har vi inte råd med. Inför den kommande omprövningen av all svensk vattenkraft har gapet mellan vad politiken beslutat och de krav vattenmyndigheterna ställer vuxit kraftigt. Regeringen måste därför pausa den pågående omprövningen av vattenkraften tills det är säkerställt att omprövningarna inte leder till större produktionsminskningar än vad politiken har beslutat. Ett sådant beslut har redan fått majoritet i Riksdagen och ger regeringen ett tydligt mandat att agera.

3. Minska efterfrågan under de mest kritiska perioderna

• Informera hushåll och företag. Det höga elpriset innebär i sig själv en tydlig signal om att spara el men ofta är det tydlig och enkel information som hindrar enkla besparingsåtgärder från att genomföras. Regeringen bör därför ge Energimyndigheten ett uppdrag att brett och i nya kanaler informera svenska hushåll och företag om både permanenta energieffektiviseringsåtgärder och hur man som elkund på enkla sätt kan flytta sin förbrukning i tid för att hjälpa elsystemet.

Så kan du som kund hjälpa till

• Spara effekt. Vi har ingen brist på energi sett till hela året i det svenska och nordiska elsystemet men eftersom el måste produceras och konsumeras exakt samma sekund spelar det stor roll när och var vi använder el. Det är detta som är skillnaden mellan energi och effekt. Sverige har paradoxalt nog samtidigt ett energiöverskott över hela året men stundtals stora effektunderskott i de södra delarna av landet. Detta gör det särskilt viktigt att flytta elanvändning till mindre ansträngda tider – oavsett om du har ett fastprisavtal eller ett rörligt elavtal med månadspris. Kan du ladda elbilen och köra tvättmaskinen på natten? Eller åtminstone undvika de mest kritiska timmarna, oftast på morgonen och tidig kväll, så gör du elsystemet en tjänst. Vet du att du kan vara flexibel i din elanvändning kan du överväga att byta till ett timprisavtal. Då kan du med Mitt Fortum-appen se priser i realtid för att planera din elanvändning på bästa sätt.

Att spara el är på en generell nivå det mest effektiva verktyget att snabbt undvika de allra högsta priserna. Men eftersom priselasticiteten på el är låg – det finns bara så mycket du som enskild konsument kan göra för att minska efterfrågan – så är en kombination av direkta finansiella stöd och individuella besparingar rimlig.

Vad gör Fortum för att sänka elpriset?

Som en av nordens största elproducenter är vårat största fokus just nu att driva våra befintliga elproduktionsanläggningar med så hög tillgänglighet som möjligt och samtidigt så snabbt som möjligt få på plats ny elproduktion som kan bidra till att sänka priset. Fortum är delägare i den nya finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 som mycket lägligt kommer tas i kommersiell drift senare under hösten. Reaktorn kommer med sina 1 600 MW direkt att kunna bidra till att stärka kraftbalansen i hela det nordiska systemet och kommer, allt annat lika, ge ett lägre elpris. Fortum bygger också tillsammans med Uniper just nu 380 MW vindkraft vilket kommer att ge ett välkommet bidrag av fossilfri el. Vi investerar också konsekvent i den svenska vattenkraften för att säkra dess avgörande roll som reglerkraft. Bland annat investerar vi 600 miljoner kronor i att modernisera Trängslet – Sveriges högsta jorddamm.

Det är värt att betona att ingen är betjänt av dessa höga elpriser. För Fortums 2,2 miljoner nordiska elkunder är de höga priserna förödande och för Fortum som elproducent har vi till stor del sålt produktionen till betydligt lägre fasta priser lång tid i förväg. Även om elproducenter kortsiktigt kan tjäna på höga priser så är det förödande för investeringsviljan i elektrifieringen, klimatomställningen och för samhället i stort. Det enda rimliga är en prisnivå som långsiktigt är hållbar för både konsumenter och producenter. Den balansen är vi långt ifrån idag och det ligger därför i Fortums egenintresse att så långt vi bara kan bidra till att få ner elpriserna till en acceptabel nivå.

Den bistra sanningen är dock att det kommer att ta lång tid att få ny elproduktion på plats och Sverige kommer under överskådlig tid att vara exponerade mot de kontinentala fossilbränslepriserna trots av vi har en näst intill fossilfri elmix. Du som elkund måste därför förbereda dig på att elpriset kommer att vara högt, men framförallt volatilt, under en lång tid framöver.

Anton Steen
Ansvarig för samhällskontakter för Fortum i Sverige