Att elpriserna den senaste tiden nått rekordhöga nivåer kan inte undgått någon. Men vad kan man egentligen göra för att hålla de egna energikostnaderna nere i vinter? Vi tog ett snack med vår kollega Per-Oscar Hedman, kommunikationschef, Fortum Sverige.
Vad kan man egentligen göra?
– I stort handlar det om att bli bättre på att stänga av och att sätta på saker vid rätt tidpunkt, säger Per-Oscar Hedman.
När det gäller den egna energianvändningen finns det en enkel tumregel som går ut på att runt 75 procent går till uppvärmning av bostaden och varmvatten, det övriga 25 procenten utgör hushållsel. Av hushållselen går i genomsnitt åtminstone hälften av användningen till kyl, frys, spis, ugn och diskmaskin. Vad av detta du kan påverka avgör både hur mycket du kan göra och i vilken utsträckning det påverkar dina elkostnader. Det påverkar även vilket typ av elavtal du bör ha.
– För den som kan flytta på laster som uppvärmning, exempelvis genom att inte köra värmepumpen eller luftvärmeväxlaren de dyraste timmarna och på samma sätt utnyttja de stora variationerna mellan enskilda timmar för varmvattenberedaren och elbilsladdningen är timpris att föredra. För den som inte har den möjligheten är ett rörligt elavtal där timpriset är ett månadsmedelpris att föredra, berättar Per-Oscar Hedman och fortsätter:
– Ska man få ner sin energianvändning handlar det dels om effektivisering, dels om att spara. Eftersom huvuddelen av användningen handlar om uppvärmning – av boende och vatten – är det där de stora förändringarna kan göras. Men en del kräver investeringar och har en relativt lång avbetalningstid, som isolering och uppvärmningsform.
Se över tätning
Alla kan göra saker som att se över fönstrens tätningslister, men för de som bor i lägenhet så ligger exempelvis uppvärmningen oftast utanför den boendes kontroll utöver att sänka temperaturen. Det som alla också kan göra är däremot att se över sina vanor och där är innetemperatur och varmvattenanvändning de stora posterna.
– En sänkning av innetemperaturen kommer för den som bor i hus ge en, relativt, lägre kostnad och för den som bor i lägenhet bidra till att hyran inte behöver öka på grund av dyrare värmenota. Att dra ned golvvärmen i badrummet något, ger också effekt. I det senare fallet är det dock viktigt att låta badrummet vädra ut för att undvika vattenskador, säger Per-Oscar Hedman.
Vissa saker lönar sig direkt
Per-Oscar Hedman berättar att varmvattenanvändningen ofta är en kostnad som ganska enkelt går att sänka.
– För den med eget boende med eluppvärmt varmvatten kunde en fyrapersonersfamilj utan särskilt stor ansträngning komma i upp tusen kronor i månaden för duschandet redan när elpriset (inklusive skatter och nätavgifter) var 1,5 kronor per kWh och idag vet vi att många har en betydligt högre kostnad än så.
Fakta: Så mycket kostar det att duscha
Är vattnet i vattenledningen före uppvärmning 10 ℃ och om vi föredrar att duscha i en vattentemperaturen på minst 37 grader, måste den värmas upp med 27 grader. Med en duschlängd på tio minuter och en vattenförbrukning på 16 liter per minut kommer en genomsnittlig dusch att använda cirka 160 liter vatten. Att värma så mycket vatten kommer att använda cirka 5 kilowattimmar (kWh) el.
Med en energiförbrukning på cirka 5 kWh och ett elpris på en krona och femtio öre per kilowattimme (genomsnittligt elpris för villa 2019 inklusive elnätsavgifter, elpris och skatter) kostar en genomsnittlig dusch cirka fem kronor.
Om du minskar lite på den tid du spenderar i duschen kan du fortfarande spara mycket pengar under året. Duschar du dagligen är den årliga kostnaden för en tio minuters dusch cirka 1800 kronor! För en familj på fyra motsvarar detta 7 300 kronor. I ett hushåll med tonåringar eller andra som brukar spendera mer tid i duschen kan kostnaden till och med vara 10 000 kronor per år bara för att duscha.
