Vätgas lyfts allt mer fram som en viktig lösning i kampen mot global uppvärmning. I Europa, där naturgasanvändningen är mycket omfattande, tar fler och fler länder fram vätgasstrategier. Det är inte så konstigt eftersom gasen kan användas på många olika sätt för att få bort fossila bränslen som olja och kol. Men det förutsätter att gasen produceras på ett hållbart sätt utan fossila inslag. Det renaste sättet att få fram gasen är att producera den med el som insatsråvara genom så kallad elektrolys, vilket kräver stor tillgång till utsläppsfri el. Inom EU räknar man med att det behövs 1 700 TWh fossilfri el för att producera tillräckligt mycket vätgas till år 2050. Det kan jämföras med Sveriges årliga elanvändning på 140 TWh. För att klara det krävs stora satsningar på förnybart som sol och vind men även ny kärnkraft.
Ett stort antal internationella organisationer lyfter fram kärnkraftens avgörande betydelse på global nivå för att i stor skala minska koldioxidutsläppen, och därmed minska den globala uppvärmningen, genom få bort fossila bränslen som kol, olja och naturgas. FN:s klimatpanel IPCC, OECD, WEC, IEA, och till och med EU, inser att kärnkraften redan har och fortsatt kommer att få en central roll i kampen mot klimatförändringarna.
Flexibel och mångsidig kärnkraft
Det är inte konstigt att vi under senare år har sett en uppsjö av nya spännande lösningar för framtida kärnkraft. Den nya generationen kraftverk som nu växer fram kommer tillsammans med de större, mer traditionella anläggningarna att lösa många av de utmaningar vi står inför när framtidens energisystem byggs. Behovet av planerbarhet, flexibilitet och andra tjänster som gör att ett system med en ökande andel väderberoende produktion fungerar i alla lägen är stort. De nya anläggningar som nu tar sig ut på marknaden kan dessutom göra så mycket mer än att bara producera el.
Förmågan att vara flexibel och stötta elsystemet när den förnybara produktionen är låg går hand i hand med mångsidigheten. Små modulära reaktorer, SMR, kan användas för att producera värme och ånga till industriella processer. När produktionen av förnybar el är hög så kan verken användas för att producera vätgas som lagras. Vätgasen kan sedan användas i allt från industriella processer som ståltillverkning, direkt som drivmedel till fordon eller indirekt som insatsråvara för andra uthålliga bränslen. Gasen kan även används som ett batteri när den lagras för att sedan vid behov användas för elproduktion i gasturbiner, så kallad power-to-gas-to-power - även om den lösningen idag är dyr och ligger längre fram i tiden.
Vätgas är det som många idag ser är lösningen för att ersätta fossila bränslen inom industri och transport. Enligt Fossilfritt Sveriges nyligen publicerade vätgasstrategi kommer det att behövas ett tillskott på 65 TWh el bara för att täcka behovet för de planerade projekt vi redan känner till. Detta utöver dagens elproduktion på cirka 140 TWh. Helt säkert kommer det att behövas betydligt mycket mer än 65 TWh i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Då är det tur att vi har vår kärnkraft som möjliggör en utbyggnad av mer förnybart. Med ovan nämnda volymer talar mycket också för att vi borde satsa på ny kärnkraft åtminstone för att ersätta den vi har i dag.
