När vi äter ute eller köper medhavd mat bidrar vi samtidigt ofta till att ännu mer engångsplast kommer ut i systemet (eller i naturen i värsta fall). Men nu händer det mycket bakom kulisserna för att vi ska kunna gå mot en mer cirkulär ekonomi.
En gång – en sista gång
EU har lagstiftat om en utfasning av engångsartiklar i plast. Från den 3 juli 2021 är det förbjudet att föra in vissa engångsartiklar på medlemsländernas marknader – det som säljs eller ges ut i dag är det sista i leverantörernas lager. I Sverige trädde lagen i kraft 1 januari 2022.
Lagstiftningen gäller engångsprodukter i plast, som tallrikar, sugrör, bestick, drinkpinnar, ballongpinnar och bomullstops, liksom mat- och dryckesbehållare av det frigolitliknande materialet polystyren.
Målet är att vi ska konsumera 50 procent färre engångsprodukter 2026 jämfört med 2022.
Skräpboten
I samband med att direktivet kring engångsplast infördes, skärptes också den svenska lagstiftningen kring nedskräpning. Det har även tidigare varit olagligt att skräpa ner i Sverige. Men sedan den 1 januari 2022 omfattas lagen även av mindre skräp som fimpar och tuggummin. Polisen har rätt att bötfälla direkt på plats, och den så kallade skräpboten är på 800 kronor. Läs mer hos Håll Sverige Rent. Du vet väl att du som elkund hos Fortum kan skaffa Miljöpaketet och bidra till Håll Sverige Rent och deras arbete för ett skräpfritt Sverige.
Takeaway – and back
Alla som jobbat på kontor vet hur bergen av takeaway-förpackningar kan hopa sig i köket. Enorma mängder plast av olika slag används i en halvtimme för att därefter i regel kasseras i soptunnan. Bara i Sverige används ungefär två miljarder takeaway-förpackningar varje år.
Nu har regeringen beslutat att alla restauranger, caféer och evenemang som erbjuder mat eller dryck i engångsförpackningar från och med 1 januari 2024 även måste kunna erbjuda återanvändningsbara alternativ.
3 svenska aktörer som rider på vågen:
Bower
Sverige har ett av världens mest effektiva pantsystem, men varför belönar man bara inlämning av burkar och flaskor? Den frågan ställde sig gänget bakom Bower (tidigare PantaPå). Företaget erbjuder numera företag att koppla på en pantfunktion på sina produkter så att du som konsument belönas när du scannar streckkoden och återvinner förpackningen.
Cloop
Startup som undersöker hur man kan använda den praktiska aluminiumburken (exempelvis en klassisk 33 cl ölburk) för andra typer av produkter. Om Cloops vision lyckas kan vi i framtiden panta även tvålburkar och schampoflaskor i vanliga pantautomater.
&Repeat
Med en affärsmodell som är en blandning mellan ovan nämnda Tint och Bower, ger sig &Repeat på takeaway-förpackningarna med en egen pantlösning – skanna, återvinn, och få belöningar i appen. Bolaget har även tagit fram sin egen ”Reuse”-lösning med flergångsförpackningar i ett roterande system.
