Att leva hållbart och energisnålt är inte alltid det lättaste. Ibland kan nämligen det intuitivt mest självklara vara helt tvärtom. Här har vi samlat några jämförelser för att se vad som egentligen är sant. Men vissa saker är som bekant inte heller svartvita.
1. Mikro eller ugn?
Det är lätt att se mikrovågsugnen som en energibov, men med tanke på hur lite den i regel används blir det inte så i praktiken. Om vi räknar med att en vanlig mikro drar 900-1500 w, innebär det att en timmes användning kostar ungefär en krona om elpriset är 100 öre/kWh.
En vanlig ugn med 200 graders värme drar ungefär 600 watt, så ökningen är inte heller drastisk. Däremot är det energisnålare att använda den påslagna ugnen till fler delar av matlagningen istället för att ha flera spisplattor igång samtidigt.
Generellt är varmluftsugn betydligt energisnålare än eldriven. Men vi behöver inte vara rädda för att elräkningen ska dra iväg på grund av mikrovågsugnen. Här hittar du fler energispartips och råd kring elanvändning.
2. Spis eller vattenkokare?
Vattenkokare är faktiskt energisnåla i jämförelse med att värma vatten på spisen. Att koka upp en liter vatten drar i regel bara 0,11 kWh med vattenkokare, medan en spisplatta på full effekt kan dra 1,5-2,0 kWh.
Om du har induktionshäll är det dock inte lika stor skillnad.
3. Diskmaskin eller handdisk?
Diskmaskinen är en ganska fantastisk uppfinning som avlastade svenska hushåll efter andra världskriget så att de kunde spara in många timmar varje vecka. Den första diskmaskinen utvecklades redan på 1800-talet i USA men det var först mot slutet av århundradet som de blev automatiska.
Det kan kännas mer rustikt och jordnära att diska för hand, men i regel är det alltid mer effektivt att använda maskinen. Dagens moderna diskmaskiner kräver bara en femtedel så mycket vatten som modellerna från 1970-talet. Att byta till en nyare modell sparar en hel del vatten och energi i längden.
4. Dusch eller bad?
Att tappa upp ett bad kan kräva 150 liter varmvatten, vilket drar ungefär 6 kWh. Man kan räkna med att ett bad varje dag drar ungefär tre gånger så mycket el som en dusch om dagen.
I Sverige duschar vi i genomsnitt i 8 minuter per gång, och vad det kostar beror förstås på vilket elavtal du har, när duschen tas och vilken typ av uppvärmning som huset använder. Under vinterns höga elpriser har det varit möjligt att spara tusenlappar varje månad bara genom att halvera duschtiden.
Men att dra ner temperaturen litegrann och duscha ljummet har tyvärr ingen påverkan på energianvändningen. I så fall är det iskallt som gäller (vilket i regel också innebär kortare duschtid…).
5. Streama eller resa?
Det är lätt att tänka att vi knappt bidrar till vare sig energiåtgång eller växthusgaser om vi bara stannar hemma och kollar serier. Men det finns en hel del dolda kostnader i den ekvationen. Vissa siffror gör gällande att streamingen står för 3-4 procent av de globala växthusgasutsläppen, med andra ord i samma storleksordning som flyget.
De senaste åren har det florerat en hel del alarmerande artiklar och rapporter kring streamingtjänsternas klimatavtryck och energislukande. Men många siffror har faktiskt fått revideras med tiden. Sannolikt beror det delvis på att flera av de stora techbolagen ständigt kämpar med att hitta energieffektivare och klimatsmartare alternativ för sina datacenter och serverhallar över hela världen.
Om vi zoomar in på själva enhetens energiåtgång kan man säga att en 50-tums tv drar 5 gånger mer energi än en laptop, och 100 gånger mer än en mobil. Upplösningen spelar stor roll också – en timmes video i 4K drar 32 gånger mer energi än en video i vanlig SD-upplösning.
Videoinnehåll står för hela 80 procent av datatrafiken i världen, och enbart streaming utgör 60 procent. Så det är en stor utmaning att göra det mer hållbart.
6. Stationär dator, laptop eller spelkonsol?
En stationär dator drar ungefär 200-500 watt vid normalt bruk, medan en laptop bara drar en tiondel så mycket, 20-50 watt.
En stationär speldator som står på fyra timmar om dagen drar med andra ord ungefär 500 kWh per år. För spelkonsoler landar energianvändningen på 113 kWh för Playstation 4 och 248 kWh för XboX Series X. Det kan också vara klokt att stänga av enheten istället för att ständigt ha den i standby-läge, eftersom det också drar el dygnet runt.
7. Ekologisk eller klimatsmart mat?
Många av de absolut svåraste hållbarhetsvalen ställs vi inför när vi går till mataffären. De ekologiska alternativen kostar mer, vilket blir extra påtagligt i tuffa tider av hög inflation och ökade kostnader. Den ekologiska konsumtionen har dessutom både stagnerat och sjunkit under de senaste åren, trots en ökad medvetenhet.
Frågan är: har ekologiska produkter generellt en lägre klimatpåverkan än konventionella? Forskningen är faktiskt inte helt tydlig i den frågan. Ekologisk odling är förstås bättre för biologisk mångfald, med färre kemikalier och bekämpningsmedel.
Men eftersom det i regel kräver en större odlingsyta (ofta med avskogning som konsekvens) blir den icke-ekologiska odlingen ofta effektivare i sin storskalighet, vilket ger låga CO2-utsläpp per kilo.
För vissa grödor kan den konventionella odlingen till och med utklassa den ekologiska i låga klimatavtryck – bland annat när det gäller ärter och vete.
Så vad blir svaret? Att välja ekologiskt är bra ur många aspekter, inte minst för att visa att vi konsumenter faktiskt värdesätter hållbara odlingssätt. Men det behöver inte nödvändigtvis handla om hänsyn till klimatet.
8. 40 eller 60 graders tvätt?
Spelar det någon roll? Jo, det verkar faktiskt så. En maskintvätt i 60 grader drar ungefär 1,4 kWh, medan 40 grader drar 0,6 kWh. 40 gradersvätten kostar med andra ord nästan en tredjedel så mycket som 60 grader.
Sen är det som bekant torktumlaren som är den verkliga boven i dramat, eftersom den kan dra upp till tre gånger så mycket energi som tvättmaskinen.
9. Kött eller kött?
Allt fler studier pekar på vikten att byta ut en större andel av vårt animaliska födointag mot växtbaserade produkter. Men det är stora skillnader mellan kött och kött.
Du känner förstås till att nötkött är den största klimatboven. Det beror inte bara på kossornas utsläpp av metangas från rapar och fisar, utan även på att produktionen kräver en hel del mark, tid och insatsvaror.
Livsmedelsverket ger följande estimat ut ett svenskt perspektiv, räknat på antal kilo CO2-ekvivalenter per kilo benfri köttråvara.
- Nötkött: 23-39 kg
- Lamm: 13-22 kg
- Gris: 5-8 kg
- Kyckling: 2-3 kg
- Vilt: 0 kg
Att byta nötbiffen mot viltkött, kyckling eller fläsk innebär med andra ord en drastisk minskning av utsläpp. Samtidigt bidrar frigående, gräsbetande kossor till att bibehålla den biologiska mångfalden, vilket inte grisar eller kycklingar gör.
Så om du ska köpa nötkött, köp ekologiskt naturbeteskött – dyrare förstås, men bättre på alla tänkbara sätt. Och att alltid välja svenskt kött innebär att djuren omfattas av världens tuffaste djurvälfärdslagstiftning, samt att de inte pumpats fulla av antibiotika
