Att resa kollektivt har gått ifrån att vara det ansvarsfulla alternativet till raka motsatsen. Elbilen eller cykeln kan bli framtidens transportmedel – eller en innovation vi ännu inte sett.
Antalet inpassager till Stockholms tunnelbana och pendeltåg minskade i april med 64 procent jämfört med samma månad året innan. Minskningen kan såklart till stor del förklaras av att många människor arbetade hemma istället för att åka till arbetsplatsen. Men den visar också på en generell ovilja att resa i sällskap av andra, av rädsla för smittspridning.
Individuella transporter allt vanligare
Många av de resor som tidigare gjordes med bussar, tåg och tunnelbana görs nu med bil. Efterfrågan på begagnade bilar har ökat, i Sverige och i många andra länder.
Enligt Michael Johansson, trafik- och tjänsteforskare vid Lunds Universitet på Campus Helsingborg, talar mycket för att det kommer ta lång tid innan kollektivtrafiken återgår till det normala efter pandemin. Dels för att en större vana och möjlighet att arbeta hemifrån göra att antalet resor mellan arbete och hem kvarstår på en lägre nivå. Dels för att större riskmedvetenhet kommer få många att fortsätta resa individuellt, till exempel med bil.
– Jag är övertygad om att vi kommer ha en ändrad inställning till resande även efter krisen. På kort sikt kommer många att välja bilen. Men förutom att det innebär ökade utsläpp kommer tillgängligheten i staden minska när fler fordon rör sig på vägarna. Så på längre sikt vill jag tro att cykeln är vinnare. I exempelvis Tyskland har försäljningen av cyklar ökat kraftigt.
Från människor till varor
Pandemin innebär ett stort utrymme för innovationer i hela transportsektorn. Olika aktörer utmanar sina egna verksamheter och hittar nya sätt att skapa värde. När det gäller så kallad citylogistik finns till exempel stora möjligheter att låta personfordon som redan rör sig i städerna också transportera varor – så kallad last mile delivery.
Minimobilitetsföretaget Bzzt, som valt att ladda sina klimatsmarta podtaximoppar med Bra Miljövals-el från Fortum, är en av dem som anpassat sig.
– Vi har till stor del ställt om från att köra människor till att transportera varor. Vi har till exempel inlett ett samarbete med transportplattformen Bolt Food, samtidigt som vi ser över ytterligare möjligheter inom e-handelsleveranser, säger Örjan Jansson, en av Bzzts grundare.
Men Örjan ser goda möjligheter att anpassa persontransporter generellt för en ny tid där smittorisk behöver minimeras.
– Man kan ju se till att all betalning blir kontaktfri, som vi har på Bzzt, och ordna barriärer och avstånd för minskad smittöverföring. Men jag tror och hoppas att resandet generellt minskar, att vi vant oss att arbeta och leva på ett annat sätt nu. Så för vår del tror jag att last mile delivery är det område där vi kommer att öka mest.
Framtidens stadsmiljö
Förändrat resande och förändrade transportmönster kommer att påverka framtidens stadsmiljö. Väljer fler att ta cykeln behövs fler, bredare och säkrare cykelvägar. Ökar efterfrågan på elbilar behövs laddinfrastruktur och laddkapacitet. Busshållplatser och tågperronger byggs om för att förhindra trängsel.
– Det är verkligen läge för innovationer. Frågan är hur vi ens definierar kollektivtrafik när allt har landat om 5-10 år, säger trafikforskaren Michael Johansson.