Från rörelseenergi till elektricitet
Produktionen av el sker med hjälp av en generator som omvandlar rörelseenergi till elektricitet. Det finns flera olika sätt att få en generator att snurra. I Sverige är det vanligaste sättet att använda lägesenergin från när vatten forsar förbi turbinen i ett vattenkraftverk eller rörelseenergin när vatten värms och förångas, vilket får en turbin att snurra. I ett kärnkraftverk är det värmen från en kontrollerad kärnklyvning som värmer vattnet. I fjärrvärmens kraftvärmeverk används fasta bränslen som biomassa eller avfall. I kraftsystemet finns också kraftverk som använder fossil- och biogas eller olja. Principen är densamma i ett vindkraftverk, men då är det rörelseenergin i vinden som får rotorbladen att snurra och driva generatorn som i sin tur alstrar elektriciteten.
Den el som skapas behöver hela tiden vara i balans med den el som används för att kraftsystemet ska fungera. Blir det störningar i balansen i elsystemet, så riskerar teknisk utrustning att slås ut eller skadas. Därför är det viktigt att hela tiden kunna planera för den mängd el som behövs. Dessutom räcker det inte heller bara att det finns el för att kraftsystemet ska fungera, det behövs även saker som svängmassa, vilket stora generatorer bidrar med.
Stamnätet – elens huvudpulsåder
Stamnätet är ett landsomfattande nät av kraftledningar som har de högsta spänningarna i sig. Det innebär att störst mängd el kan förflyttas här. Vi kan likna det vid huvudpulsådern i blodomloppet för elektricitet. Stamnätets totala ledningslängd är 15 000 kilometer luftledning och 2 000 kilometer jordkabel.
Regionnät och lokala nät – elens mindre blodkärl
Regionnätet fungerar som en övergång till det lokala nätet, då spänningen blir lägre och lägre i dessa nät ju närmare slutanvändaren de kommer. Regionnäten består av cirka 30 000 kilometer luftledning och 2 000 kilometer jordkabel och kan liknas vid elens lite mindre blodkärl på väg ut i kroppen.
De lokala elnäten brukar delas upp i lågspänning och högspänning. Lågspänningsnäten i Sverige består av 50 000 kilometer luftledning och 277 000 kilometer jordkabel. Det lokala högspänningsnätet, även kallat mellanspänningsnätet, består av 67 000 kilometer luftledning och 141 000 kilometer jordkabel. Till lågspänningsnätet är 5,5 miljoner elanvändare anslutna och till högspänningsnäten cirka 8 000 anslutna. Om stamnätet är huvudpulsådern, så är de lokala elnäten de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, som tar elen den sista biten fram till ditt hem.
Ljuset tänds i hemmen
Nu är vi tillbaka hemma hos dig. Elen har, med ljusets hastighet, färdats från generatorn i vattenkraftverket via elnätet för att slutligen nå ditt hem och starta din apparat. Totalt omfattar det svenska elnätet 584 000 kilometer, varav cirka 420 000 kilometer är jordkabel. Om det gick att sträcka ut det svenska elnätet i en enda lång ledning skulle det räcka nästan 15 varv runt jorden. Allt för att diska din disk, värma upp ditt hem och hålla din mat kall.
