Även ett energisystem helt baserat på fossilfri kraftproduktion kommer att medföra utsläpp av klimatgaser från konstruktion och underhåll av själva anläggningarna. På samma sätt kommer det alltid behöva en avvägning mellan nyttan och tillgången till fossilfri kraftproduktion och biologisk mångfald. Nu har två examensarbetare tagit fram en studie på detta.
Lovisa Liljenberg och Ellen Lundin från Linköpings Universitet har i ett examensarbete genomfört en livscykelanalys med fokus på klimatpåverkan från fiskvägarna vid Fortums vattenkraftverk i Spjutmo och Blyberg. Dessa fiskvägar består främst av betong och stålkonstruktioner. Resultatet visar att material och arbete på byggarbetsplatsen samt driftel till fiskvägarna under 100 år orsakar utsläpp motsvarande ca 2800 ton CO2-ekvivalenter (klimatgaser) i Spjutmo respektive ca 1360 ton CO2-ekvivalenter i Blyberg. Som jämförelse kan nämnas att en villa på 180 m2 i Dalarna har beräknats orsaka utsläpp på 39 ton CO2-ekvivalenter (enligt en LCA gjord av Petrovic m.fl. 2019). Det hade varit intressant att relatera utsläppen till det antal fiskar som passerar under ett år men det återstår att se hur många det blir.
För att säkerställa en tillräckligt bra passageeffektivitet givet de platsspecifika förutsättningarna vid Spjutmo och Blyberg föll valet på stora och komplexa tekniska fiskvägar. Det är klimatpåverkan från utvinning av råvaror och tillverkning av materialen som orsakar den absolut största klimatpåverkan, runt 70 %, bygget nästan 20 % och transporter nästan 8 %. Tack vare innovativa tekniska lösningar för att pumpa vattnet kräver driften av anläggningen inte mycket tillförd el. Däremot motsvarar det vatten som behöver spillas till fiskvägarna ca 1–2 GWh förlorad elproduktion som behöver ersättas av annan elproduktion. Klimatpåverkan från denna elproduktion är inte helt enkel att förutsäga då det beror på vilken el som skulle ersätta det förlorade vattnet och hur klimatpåverkan från elproduktionen ser ut i framtiden. Med antagandet att vi ersätter med vindkraftsel skulle 45 ton CO2-ekv årligen släppas ut. Räknar vi på dagens nordiska energimix skulle det bli ungefär 200 ton CO2-ekv årligen. På 100 år motsvarar den mängden alltså hela eller långt mer än byggnationen av fiskvägarna.
Vad vi känner till har klimatavtryck från fiskvägar aldrig beräknats tidigare. Dessa nya insikter blir relevanta när behov av fiskvägar diskuteras. Vi kan också dra nytta av kunskapen om fördelningen av klimatpåverkan när nya fiskvägar projekteras och byggs. Om vi kan välja material med lägre klimatpåverkan och optimera designen kan klimatavtrycket minskas.
Fiskvägen i Spjutmo togs i drift 7 juli i år, i Blyberg kommer fiskvägen stå klar under 2025. Fortum bygger också en fiskväg uppströms Blyberg förbi Väsa kraftverk för att ge möjlighet för fiskvandring förbi kraftverken till och från Siljan.
