Att få ihop det perfekta julbordet är ett komplext pussel, särskilt när klimat- och hälsomedvetenheten ökar och nya dieter växer som svampar ur marken. Men det finns många knep för att göra högtiden lite mer hållbar. Här är några av dem.
1. Tänk säsong först
Rotsaker och olika typer av kål passar utmärkt till julmaten av en anledning. Leta efter kreativa sätt att laga och servera de svenska säsongshjältarna istället för att famla efter det dyra och importerade. Smörstekt palsternacka kan vara ett tillbehör i sig, medan potatissallader, rostad grönkål eller tunt hyvlad fänkålssallad passar utmärkt som smakrika och vackra tillskott på julbordet.
2. Mer grönt, mindre kött
Genom att låta grönsaker och rotfrukter spela en större roll, blir det också naturligt att dra ner på köttet. Hur länge brukar skinkan vanligtvis ligga och bli torr i kylen när släkten gått hem? Hur många köttbullar och prinskorvar går det egentligen åt? Våga minska köttinköpen och lägg krutet på matigare råvaror som varken bidrar till klimatförändringar eller hål i plånboken.
3. Så nära som möjligt
Att välja svenska produkter så ofta det är möjligt handlar inte om någon slags patriotism – det är också ofta fördelaktigt när det gäller att bidra till ökad självförsörjningsgrad, mer biologisk mångfald och lägre klimatavtryck. Men framförallt är det viktigt om man ska köpa kött, eftersom svensk djurhållning anses vara i absoluta världsklass, med lägst antibiotikaanvändning i hela EU. Det kan dessutom vara bra för den lokala ekonomin att främja närområdets passionerade mathantverkare. Våga testa nya lokalproducerade produkter – det ger också en annan dimension till matsamtalen.
4. Certifieringar kan vägleda
Om du vill servera lax och sill på julbordet är det bra att försöka köpa så hållbart producerade råvaror som möjligt. MSC är märkningen som omfattar vildfångad fisk och skaldjur, medan ASC är en garant för hållbara förhållanden vid odling. Fiskguiden från WWF innehåller dessutom bedömningar och rekommendationer för en hel drös med fisk- och skaldjurssorter utifrån en rad olika hållbarhetsparametrar.
5. Uppmuntra bidrag
Alla har sin egen uppfattning om vad som bör finnas på ett julbord. Det är i princip omöjligt att undvika besvikelsen från gammelfarmor som förvirrat letar efter grisfötterna, eller vegansvågern som vemodigt petar i sig lite pliktskyldig rödkål. Var tydlig i inbjudan med ungefär vad du kommer att bjuda på − och uppmuntra den som vill att ta med ett eget litet bidrag till festen. Då finns det dessutom behållare som kan agera matsvinnstransporter för det som eventuellt blir över.
6. Planera bort svinnet
Det är lätt att tänka att man ska köpa extra mycket av allt, men med många mindre rätter brukar det inte behövas. Att löst planera mellandagarnas efterföljande måltider kan också vara klokt – överbliven julskinka och ost kan bli utmärkta komponenter i annandagens carbonara eller en matig lunchpaj efter lediga dagars vinterpromenader. Julbordet känns ofta tillräckligt flådigt utan att överflödet behöver leda till en massa onödigt matsvinn. Mindre tallrikar brukar också vara ett välfungerande tips.