Massmodet - mer än ett halmstrå

Larmrapporterna duggar tätt – textilindustrins koldioxidutsläpp är mycket större än vad många tänker på. Finns det något sätt att minska modeindustrins påverkan, annat än att minska på klädinköpen? Ett viktigt steg är i varje fall att hitta alternativ till dagens tyger. Det är faktiskt mer än ett halmstrå för textilindustrin. För det handlar bokstavligen om just det, halmstrån. Även fruktskal och restprodukter från skogen fungerar, eller egentligen allt som innehåller cellulosa. Ett viktigt steg på vägen mot hållbara textilfibrer togs i mitten av oktober, 2019, när Fortum och finska textilinnovationsföretaget Spinnova presenterade de första prototypplaggen skapade av bland annat vetehalm.

Här följer en av våra fem artiklar som handlar om de innovationsprojekten vi jobbar med.

massmodet

Framställningen av tyget i våra kläder har stor påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt eldas restprodukter från jordbruk upp på många håll i världen. Tänk om det gick att lösa två problem samtidigt?

Idag är polyester det vanligaste materialet i kläder. Det är billigt, tåligt och kan användas till allt från luftiga blusar till tjocka fleecetröjor. Men det är också tufft mot miljön.

  • Bland annat för att det tillverkas av olja, inte kan brytas ner av naturen, och släpper ifrån sig mikroplaster, till exempel när vi tvättar våra kläder hemma, säger Päivi Lonka, Senior Manager på Fortum, som arbetar med att ta fram textilier från biomassa.

Ett annat mycket vanligt material är bomull. Men bomullsodlingen kräver mycket vatten, till exempel behövs det flera tusen liter för att tillverka ett par jeans. Den tar också upp viktig mark som i framtiden kommer behövas för att producera mat. Och om bomullen inte är ekologisk går det åt stora mängder giftiga kemikalier, både på bomullsfälten och i fabriken.

Miljövänliga textilier av biomassa

En viktig del i arbetet för att göra modeindustrin mer hållbar är därför att hitta alternativ till de tyger som används idag. Fortum arbetar sedan några år tillbaka med att ta fram cellulosa av biomassa, främst i form av restprodukter från jord- och skogsbruk, som fruktskal, grenar och halm. I många länder eldas jordbruksrester helt enkelt upp, och det orsakar både luftföroreningar och utsläpp av koldioxid.

  • Genom att tillverka textilier av biomassan istället kan vi alltså lösa två utmaningar på en gång, säger Päivi Lonka.

Fokuset ligger just nu på tekniker för att bryta ner halm och göra textilfibrer av cellulosan som utvinns. Tyger av cellulosa finns redan idag, som viskos, modal, och lyocell (som även säljs under namnet Tencel). Men tillverkningen av viskos kräver mycket energi och giftiga kemikalier, och lyocell dras med liknande problem, även om det är betydligt mer miljövänligt än viskos.

  • Vi jobbar för tillfället på två tekniker för att ta fram textilfibrer. Den ena använder knappt några kemikalier alls. Den andra använder lite kemikalier, men främst sådana som inte är giftiga. Och båda processerna kräver mycket lite vatten, säger Päivi Lonka.

Nästa steg är att hitta samarbetspartners som kan omvandla fibrerna till garn, tyg och slutligen textilier. Användningsområdena är många, från olika sorters kläder till hemtextilier, och intresset är stort, både från små och stora företag.

  • Det verkar som om alla letar efter nya textilfibrer och material, och konsumenterna är väldigt medvetna om modeindustrins utmaningar, framför allt i länder med hög inkomst och levnadsstandard, säger Päivi Lonka.

Målet är att arbeta med partners som vill ta ansvar genom hela kedjan, från textilfibrer till färdigt plagg.

  • Det är ingen poäng att tillverka fibrer på ett miljömässigt hållbart sätt om resten av stegen påverkar miljön negativt, säger Päivi Lonka.

Välj rätt tyg i kläderna

Så hur ska vi konsumenter tänka när det gäller tyget i våra kläder? Päivi Lonka tycker det är bra att försöka välja material som är mer hållbara ur ett miljö- och klimatperspektiv, som lyocell, organisk bomull, eller återvunna material, som återvunnen polyester.

Men hon påpekar också att frågan är komplicerad. För även om ett plagg är gjort av ett material som är relativt snällt mot miljön kan andra delar i tillverkningen vara skadliga, som färgningen eller ytfinishen.

  • Sånt är väldigt svårt för en vanlig konsument att hålla koll på, och därför är det så viktigt att företag tar ansvar för hela kedjan när de tillverkar produkter. Men genom att kräva tydligare märkningar, och ta ansvar för vår egen konsumtion, kan vi som konsumenter förändra branschen, säger Päivi Lonka.

Vill du bidra till en mer hållbar modekonsumtion?

Det pågår mycket forskning kring hållbart mode, men vilka lösningarna blir återstår att se. Här är några saker du kan göra fram till dess.

  1. Köp inte lika mycket kläder
  2. Handla begagnat, hyr kläder, och byt med andra
  3. Lappa, laga och sy om
  4. Tvätta inte lika ofta, det sliter på plaggen. Häng istället ut på vädring, och ta bort enstaka fläckar för hand
  5. Torktumla inte, det sliter också på kläderna
  6. Handla miljömärkt, titta efter märkningar som EU Ecolabel, Svanen Bra Miljöval och GOTS (Global Organic Textile Standard)
  7. Köp tidlösa plagg av god kvalitet som du kan ha länge
  8. Lämna in till second hand eller återvinning

Fortums satsning Bio2X

Fortum har en stor satsning som kallas för Bio2X, som går ut på att ta vara på biomassa och använda den inom helt nya områden.

Biomassa kan till exempel vara restprodukter från jordbruks- och skogsindustrin, som halm, löv, grenar och fruktskal.

Biomassa en värdefull råvara, men i många länder tas den inte om hand på ett effektivt sätt. Ofta eldas den upp utomhus, vilket orsakar koldioxidutsläpp och luftföroreningar.

Tekniken bakom Bio2X baseras på fraktionering, vilket innebär att biomassan bryts i mindre komponenter, som cellulosa, hemicellulosa och lignin.

Processen har närmast oändliga möjligheter, både när det gäller vilka biorester som kan användas och vad som kan framställas.

Fortums projekt för att utveckla textilfibrer av biomassa är en del av Bio2X.

 

Nedan kan du läsa mer om vårt arbete för en renare framtid

MADHYA PRADESH

Solkraft

Över 1,3 miljader människor. Som får 75% av sin energi från fossila bränslen. En ohållbar situation  för klimatet. Vi hjälper Indien att ställa om till solkraft. 

Läs mer

CIRKULÄREKONOMI

Plastens återkomst

För att jordens resurser ska räcka till i framtiden måste produkter designas för att leva så länge som möjligt, och vara lätta att återvinna. Därför är plast en av framtidens råvaror. 

Läs mer

FRAMTIDENS RESANDE

Mobila Staden

I framtidens stad finns inga avgaser. Här samsas vi istället med olika sorters eldrivna fordon på gatorna. Och kollektivtrafiken kommer när du kallar på den. 

Läs mer

JAKTEN PÅ NOLL

Koldioxidfångst

Med ny teknik kan vi fånga in koldioxiden från industrier och andra utsläppskällor. Nu ska vi använda tekniken för att göra fjärrvärme med minusutsläpp i Stockholm. 

Läs mer
New contract

Teckna elavtal med fossilfri el

Se ditt elpris och teckna elavtal smidigt på 2 minuter

Se ditt elpris
Certifiering: