Jakten på noll

Ny teknik kan fånga in koldioxiden från industrier och andra utsläppskällor. Nu ska tekniken användas för att göra fjärrvärme med minusutsläpp i Stockholm.

jakten på noll

Infångning, återanvändning och lagring

För att nå de klimatmål som FN:s klimatpanel IPCC satt upp måste utsläppen av koldioxid minska kraftigt. Det kommer inte räcka med att ersätta oljan, kolet och gasen. En hel del koldioxid måste även fångas in och föras tillbaka ned i berggrunden.

Infångning, återanvändning och lagring av koldioxid finns därför med i IPPC:s scenarier som en av de lösningar som behövs för att bekämpa klimatförändringarna.

-I kombination med alla andra åtgärder ger det oss en chans att klara klimatutmaningarna i tid, säger Per Langer, chef för Fortum City Solutions.

Tekniken för att fånga in och lagra koldioxid är inte ny. Men den behöver fortsätta utvecklas så att den blir billigare att använda. Fortum testar redan en lösning på kraftvärmeverket Klementsrud, Oslo. Där förbränns över 400 000 ton avfall per år och energin används för att producera el, fjärrvärme och kyla.

– Tack vare ett väl utbyggt fjärrvärmenät är kraftvärme mycket effektivt här, säger Per Langer.

Eftersom nästan all koldioxid kan fångas in så kommer anläggningen i Oslo minska utsläppen med motsvarande 60 000 bilar årligen.

I praktiken går det till så att rökgaser från anläggningen fångas in, och koldioxiden skiljs ut. Sedan kyls den ner och utsätts för så högt tryck att den förvandlas till vätska. Därefter transporteras koldioxiden vidare till Nordsjön där den pumpas djupt ned under havsbotten in i den porösa sandstenen. På dessa djup är trycket så högt att koldioxiden stelnar.

 

berggrund

I höst kommer tekniken till Värtaverket i Stockholm

Nu tänker Stockholm Exergi, som ägs av Fortum och Stockholm stad, använda sig av tekniken för infångning och lagring på en kraftvärmeanläggning som använder biobränslen.

Under hösten, när anläggningen är färdigbyggd, inleds tester vid Värtaverket i Hjorthagen, i Stockholm. Där används nästan bara biomassa, främst i form av restprodukter från skogs- och sågverksindustrin.

Beräkningarna visar att Värtaverket skulle kunna fånga in och lagra 800 000 ton koldioxid per år. Och om alla kraftvärmeverk i fjärrvärmesystemet i Stockholm skulle använda tekniken skulle det handla om två miljoner ton per år[NH1] [HL2] .

Per Langer förklarar hur det går till: vid förbränning frigörs kolet från biobränslet i form av koldioxid vilken sedan fångas in och lagras. Eftersom det handlar om biobränslen kommer motsvarande mängd kol bindas upp i träet när ny skog växer upp. På så sätt skapas stora minusutsläpp.

– För Stockholms del innebär det att en kolsänka skapas, som motsvarar dubbelt så mycket som koldioxidutsläppen från all stadens biltrafik idag, säger Per Langer.

Testerna kommer att avslutas i juni 2020. Sedan ska de utvärderas för att se om infångningen av koldioxid kan ske i stor skala, eller om det blir en mindre provanläggning först.                   

– Vi vet att tekniken fungerar, men vi behöver komma fram till hur vi ska använda den på bästa sätt, och den behöver vidareutvecklas så att kostnaderna går ned, säger Per Langer.

Värtan

Vad är en kolsänka?

En kolsänka är en konstgjord eller naturlig resurs som binder koldioxid på ett effektivt sätt.

En naturlig kolsänka kan till exempel vara en ung skog. Träd tar nämligen upp koldioxid ur atmosfären medan de fortfarande växer, och binder den i form av kol. (Men om trädet förmultnar eller brinner upp frigörs koldioxiden igen.)

En konstgjord kolsänka kan till exempel vara ett värmeverk som förbränner biomassa, och samlar in och lagrar koldioxiden som frigörs. Det funkar såhär:

  1. När träd växer tar de upp koldioxid ur atmosfären.
  2. Träden avverkas och används till något, till exempel hus eller möbler.
  3. Grenar, toppar, bark och sågspån, blir till biomassa.
  4. Biomassan eldas upp av ett värmeverk, och kolet som bundits i träet frigörs som koldioxid.
  5. Koldioxiden samlas in och lagras djupt under marken. Den koldioxiden är nu borta ur atmosfären för alltid.
  6. Sedan växer nya träd upp, biomassa förbränns, och koldioxiden lagras. Nu har ännu mer koldioxid försvunnit ur atmosfären.
blommor

Om infångning av koldioxid

Infångning och lagring av koldioxid består av flera tekniker. Alla bygger på samma princip, men har olika namn.

CCS, Carbon Capture and Storage

När koldioxid fångas in ur förbränningsröken från fossila eller icke-förnybara energikällor brukar man tala om CCS. Målet med CCS är att minska utsläppen av koldioxid från till exempel industrier.

BECCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage

När koldioxid fångas in ur förbränningsröken från biomassa brukar man tala om BECCS. Det är i grunden samma teknik som CCS, men med andra kemiska förutsättningar.

Begreppet BECCS brukar även användas när koldioxid fångas in från en industri som har biomassa i sin produktion, till exempel en fabrik som tillverkar papper.

DAC, Direct Air Capture

När koldioxid fångas in direkt ur luften brukar man tala om DAC. Nackdelen är att det inte går att få ut speciellt mycket koldioxid på det sättet. Dessutom kräver det mycket energi i förhållande till hur mycket koldioxid som fångas in. Men det finns användningsområden.

 

Nedan kan du läsa mer om vårt arbete för en renare framtid