Fortum förklarar energibegreppen du bör ha koll på

Baskraft är planerbar energi som kan produceras mer eller mindre konstant dygnet runt, året runt. Baskraften genereras ofta av kärnkraftverk eller andra storskaliga kraftverk. Den bidrar till välbehövlig stabilitet, vilket gör det möjligt att bygga ut förnybara energikällor, som vindkraft.

I klimatomställningen: Behovet av baskraft förändras inte nämnvärt, men energisystemen förväntas bli mer flexibla och lyhörda för förändringar i efterfrågan. Detta beror delvis på ökad volatilitet – det vill säga stora svängningar på kort tid – kopplat till väderberoende energi.

EU:s handelssystem som försöker sätta ett pris på koldioxidutsläppen med det slutgiltiga målet att minska dem. Systemet omfattar industri- och energianläggningar – totalt cirka 10 000 – som genererar stora mängder koldioxidutsläpp. Varje anläggning får ett "tak" på sin totala mängd årliga utsläpp och tillåts att "handla" utsläppsrätter med andra anläggningsoperatörer inom taket. Taket sänks gradvis för att minska de totala utsläppen. Om en anläggnings utsläpp bryter mot taket, utdömer systemet höga böter.

I klimatomställningen: ETS och andra liknande så kallade cap-and-trade-system ger en effektiv marknadslösning för att minska utsläppen.

EU:s system för att klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och vilka som inte är det. Den slutliga versionen av taxonomin är ännu inte klar.

I klimatomställningen: Syftet med taxonomin är att styra privata investeringar mot miljömässigt hållbara mål och på så sätt påskynda Europas klimatomställning.

Elektricitet är en form av energi. För de flesta av våra energibehov är elektricitet den i särklass mest effektiva energiformen: den rör sig nästan med ljusets hastighet, den kan användas för att generera mer kraft än olja och gas och den kan snabbt och enkelt omvandlas till andra energiformer, exempelvis värme.

I klimatomställningen: Elektricitet kommer att bli vår huvudsakliga energikälla.

Elektrifiering är när vi ersätter andra energikällor med elektricitet. Ett exempel är när vi ersätter bensindrivna bilar med elbilar,  en annan är användningen av el istället för att elda kol eller gas för uppvärmning.

I klimatomställningen: Bara i de nordiska länderna kommer elektrifieringen nästan att fördubbla vårt elbehov till 2040. För att möta den här efterfrågan kommer vi att behöva massiva investeringar i fossilfri energi och nätkapacitet.

Energi kan anta många former, men begreppet används vanligtvis för att beskriva alla källor som kan användas för att generera kraft (som används för att till exempel köra bilar och värma bostäder). En viktig egenskap hos energi är att den lätt kan omvandlas mellan olika former. Vattenflödet i ett vattenkraftverk snurrar ett hjul, och den kinetiska energin – det vill säga energin från ett rörligt föremål – som uppstår, omvandlas därefter till elektricitet, vilket är en typ av energi.

I klimatomställningen: Energi kommer i allt högre grad att likställas med el. Andra energikällor, som olja och gas, kommer att ersättas av el från fossilfria energikällor.

En metod för att lagra energi för senare användning. Batterier är ett exempel. Vattenreservoarer är ett annat. Det funkar så här: vatten lagras i en damm och vid behov frigörs vattnet för elproduktion via ett vattenkraftverk.

I klimatomställningen: Genom möjligheten att kunna lagra el från fossilfria energikällor, kan vi också bygga ut dem ännu mer. På blåsiga och soliga dagar kan överskottselen lagras i batterier och sedan användas på natten eller under vindstilla och mulna dagar.

Virtuella marknadsplatser där energi, exempelvis el, köps och säljs. Marknaderna är avreglerade så att köpare och säljare kan sätta priser baserade på utbud och efterfrågan. Finland, Sverige, Norge och Danmark har en starkt integrerad gemensam energimarknad, i synnerhet inom elhandel.

I klimatomställningen: Energimarknaderna kommer att anpassas för att säkerställa att de styr investeringar mot fossilfria energikällor och andra energikällor med låga utsläpp.

Utmaningen att säkerställa att energi på samma gång är tillgänglig (det vill säga ekonomiskt konkurrenskraftig), pålitlig (tillgänglig i tillräckliga mängder vid behov) och miljömässigt hållbar (baserad på fossilfria energikällor).

I klimatomställningen: För att kunna hålla alla tre i balans, krävs det att vi påskyndar elektrifieringen och att vi investerar stort i produktion med låga utsläpp. Detta säkerställer att energisystemet är renare, medan en stor ökning av fossilfri kapacitet garanterar att det finns tillräckligt med energi för att säkerställa tillgänglighet och pålitlighet.

Ett centraliserat system för uppvärmning av byggnader. Istället för att varje byggnad driver sitt eget värmesystem kommer värmen från en centraliserad produktionsanläggning och distribueras sedan till hela stadsdelar via ett nätverk av rörledningar.

I klimatomställningen: I många länder genereras uppvärmning av biomassa, gas och kol. Det är därför nödvändigt att ersätta dessa fossila energikällor med fossilfri el samt värmepumpar med låga utsläpp. Att utnyttja spillvärme från datorhallar och industriella processer kommer också att bli en allt viktigare värmekälla.

Förnybar energi är energi vars källa förnyas snabbt, exempelvis vind-, sol- och vattenkraft. Fossilfri energi är energi som inte produceras från fossila källor, som kol, olja eller gas. Exempel på fossilfri energi är kärnkraft och förnybara energikällor som vatten- och vindkraft.

Icke förnybar energi är energi vars källa inte förnyas tillräckligt snabbt för att svara mot behovet, exempelvis kol, gas och olja. Icke förnybara energikällor kan återbildas, men mycket långsamt (tiotusentals eller miljoner år).

I klimatomställningen: Eftersom fossilfria och förnybara energikällor också genererar mycket mindre utsläpp jämfört med icke-förnybara och ofta förbränningsbaserade källor, kommer ambitionen om koldioxidneutralitet att kräva massiva investeringar i fossilfri och förnybar energi. Även om kärnkraften inte är förnybar, finns det fortfarande gott om uranresurser för att hålla anläggningarna igång. Kärnkraftens förmåga att producera enorma mängder energi med små utsläpp ger den en nyckelroll i klimatomställningen.

Processen att gå från fossil energi till fossilfri och utsläppsfri energi. Omställningen är nödvändig för att kunna motverka klimatförändringarna – och den gäller lika mycket för energisystemet som för transporterna och industrin. Fossil- och utsläppsfri energi inkluderar el från fossilfria energikällor och källor med låga eller nollutsläpp, vätgas och biobränslen.

Ett EU-system som är under uppbyggnad och som skulle kräva att tillverkare utanför EU betalar för de koldioxidutsläpp som genereras från produktionen av varor som importeras till unionen. Systemet kallas för CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) och har som syfte att säkerställa att tillverkare som exporterar till EU följer unionens strängare miljöstandard, vilket hjälper till att utjämna villkoren mellan företag inom och utanför EU.

I klimatomställningen: EU anser att skatten spelar en nyckelroll för att förhindra koldioxidläckage, det vill säga att EU:s produktion flyttar till länder där miljö- och utsläppsreglerna är mindre strikta. Skatten bidrar till att minska utsläppen genom att se till att EU-företag inte kan flytta sin produktion – och utsläpp – utomlands som svar på strängare regler inom unionen.

När mängden koldioxidutsläpp matchas av att samma mängd utsläpp tas bort från atmosfären.

I klimatomställningen: Hav och skogar kan genom naturlig absorption ta bort en del av koldioxidutsläppen, men nyckelåtgärden är att vi människor måste minska mängden utsläpp genom att till exempel ersätta fossilbaserad energi med fossilfria energikällor med låga eller nollutsläpp. Koldioxidneutralitet är nära besläktad med begreppet netto noll, som beskriver ett tillstånd där mängden koldioxidutsläpp som tas bort balanserar de genererade utsläppen, vilket resulterar i noll koldioxidutsläpp totalt sett.

En verksamhet som inte bidrar till några koldioxidutsläpp – och som dessutom tar bort koldioxid från atmosfären.

När en verksamhet inte genererar några koldioxidutsläpp när den används för att producera el, exempelvis kärnkraft och vattenkraft.

I klimatomställningen: Att minska koldioxidutsläppen till noll är avgörande för omställningen. Men det är viktigt att komma ihåg att koldioxid inte är den enda växthusgasen som bidrar till den globala uppvärmningen, metangas är till exempel en annan. Termen "nollutsläpp" beskriver ett tillstånd av noll växthusgaser, vilket inkluderar koldioxid.

Kraftproduktion som snabbt kan svara på förändringar i efterfrågan. Ett exempel på reglerkraft är vattenkraft, där mängden genererad kraft kan justeras på några sekunder genom att kontrollera mängden vatten som strömmar genom kraftverket.

I klimatomställningen: Väderberoende förnybara energikällor, som vind- och solkraft, har idag svårt att snabbt anpassa produktionen utifrån efterfrågan, samtidigt som möjligheterna att bygga nya vattenkraftverk är begränsade. En lösning är att utveckla batterilagringssystem som kan lagra energi för senare användning.