Blogg

Välkomna gröna storsatsningar men brist på konsekvensanalyser i regeringens budget

22 september 2020

I går presenterade regeringen budgetpropositionen för 2021. Det är en historiskt expansiv budget med flera gröna storsatsningar. Totalt satsas 9,7 miljarder på grön återhämtning.

Med några få undantag (mer om det nedan) innebär regeringens budget en välkommen satsning på att öka efterfrågan på ren el i de största utsläppssektorerna – transport- och industrisektorn. Detta är ett tydligt avsteg från de senaste årens energipolitik som i huvudsak har gått ut på att stimulera in mer förnybar elproduktion på en redan överetablerad elmarknad med resultatet att vi endast byter ut en form av fossilfri elproduktion (kärnkraft) mot en annan (vind- och solkraft).

I budgeten läggs nu betydande resurser på att faktiskt öka användningen av el och andra energibärare (till exempel vätgas) så att den nya vindkraften kan göra en riktig klimatnytta. Både Industriklivet och Klimatklivet utökas ordentligt och fokuserar i ännu högre grad på att stimulera en direkt och indirekt elektrifiering. 10 miljarder i gröna kreditgarantier öppnar också upp för storskaliga elintensiva industrier, som batterifabriker, att enklare kunna få finansiering.

Utöver detta ska det lanseras både en Elektrifieringskommission och en nationell elektrifieringsstrategi för att snabba på omställningen av transportsektorn.

Regeringen skjuter också till ett par hundra miljoner för att tidigt kunna få igång en satsning på negativa utsläpp vilket är mycket välkommet. Med rätt förutsättningar kan storskaliga Bio-CCS anläggningar vara i drift från omkring 2025.

Stockholm Exergi bio-CCS

Men det sker tyvärr också fortsatt satsningar på att subventionera in mer elproduktion på den redan överetablerade elmarknaden. Regeringen dubblerar till exempel effektgränsen för skattebefrielse för egenkonsumerad solel från 255 till 500 kW. Eftersom energiskatten är så hög i Sverige (35,3 öre exkl. moms), blir detta ett mycket kraftfullt styrmedel för att öka andelen egenkonsumerad solel. Vissa branschföreträdare menar att en obegränsad skattebefrielse kan öka solelproduktionen från stora tak till omkring 5 TWh. Det innebär omkring 5 GW installerad effekt. Givet att elförbrukningen sommartid ligger på mellan 10 och 12 GW kommer en sådan utbyggnad – som också är helt prisokänslig eftersom den är innanför elmätaren – att få mycket stora konsekvenser för elmarknaden.

Solpaneler

Och just konsekvensanalyser är något som generellt ofta saknas i klimat- och energipolitiken just nu. Relativt stora förändringar genomförs utan att varken marknaden eller beslutsfattare vet särskilt mycket om vilka samhällsekonomiska eller miljömässiga konsekvenser förändringarna får. Kanske är detta något vi får vänja oss vid när regeringskonstellationer är brokiga och fokus förflyttas från att arbeta utifrån gemensamma strategier till ett behov av att visa på mer kortsiktiga partipolitiska vinster.

Även om anslagsökningarna är imponerande och högst välkomna finns det en generell tendens att överskatta statsbudgetens påverkan på klimatomställningen. Detta stora budgetfokus sker på bekostnad av mer långsiktigt strukturella reformer kring tillståndsprocesser, nätutbyggnad, nätreglering, marknadsdesign, skatteregler och inte minst EU-frågor. Det är just nu de osexiga icke-monetära reformerna som framförallt håller klimatarbetet tillbaka.

Sammantaget är det ändå svårt att hävda något annat än att budgeten i sin helhet är en stor klimat- och miljösatsning i rätt riktning. Inte minst de gröna kreditgarantierna kan, om de riktas rätt, göra en stor skillnad.

Anton Steen
Chef för Fortums samhällskontakter i Sverige