Det pratas mycket om att hålla koll på spotpriserna för den kommande dagen som de ser ut på elbörsen Nord Pool. Men varför blir elen på fakturan dyrare än priserna på börsen?
Som du säkert sett handlas el som en vara på börsen Nord Pool. Det innebär att Norden och en rad andra nordeuropeiska länder har en gemensam marknad för el.
All el som produceras kan alltså köpas och säljas på Nord Pool, och där kan man hela tiden se det så kallade spotpriset för nästa dag. Det är ett bra sätt för företag och hushåll med timprisavtal att hålla koll och kunna vidta åtgärder för att anpassa elförbrukning och därmed kostnader. Spotpriset är det pris som vi som elbolag köper in elen för, och det omfattas inte av energiskatt, moms elnätskostnader, påslag, kostnad för elcertifikat etc. Spotpriset ligger alltjämt till grund för det pris som till slut visas på din faktura.
Riskhantering i kvadrat
Fortum producerar el, men är också ett elhandelsbolag. Medan elnätsföretagen säkerställer att infrastrukturen och eltillförseln fungerar som den ska, är det elhandelsbolaget som köper el på börsen och säljer vidare till kunderna. I Sverige finns det ungefär 170 elnätsbolag och 140 elhandelsbolag.
Ett elhandelsbolag tar framförallt betalt för risk. Branschorganisationen Energiföretagen listar hela 11 olika typer av risker som vi på Fortum och våra kollegor måste hantera i arbetet med att få ut rätt mängd el vid rätt tillfälle.
Bland annat handlar det om risker som är förenade med själva köpet av el på marknaden – till exempel om en säljare inte uppfyller sina villkor (motpartsrisk), administrativa problem som uppstår längs vägen (administrativ risk) samt en ständigt överhängande politisk risk.
Snabba och allt oftare kraftiga prissvängningar på marknaden innebär också en risk, eftersom elhandelsbolaget åtagit sig att leverera oavsett hur prisbilden ser ut. Där finns också en valutarisk, eftersom handeln sker i euro, medan sluträkningen till kunden är i svenska kronor.
Ett antal andra risker identifieras också, vilket elhandelsbolagen behöver ha täckning för. Men den största kostnaden för hushållen är faktiskt moms och skatter, som i perioder kan uppgå till 30-40 procent av den sammanlagda elräkningen. Skillnaden mellan de båda är att moms alltid är i procent medan energiskatten är i kronor.
Den här uppställningen gör Energiföretagen:
För lågspänningskunder (hushåll) gäller följande för år 2022:
- Elberedskapsavgiften uppgår till 39,20 kr/år.
- Nätövervakningsavgiften är 4,35 kr/år.
- Elsäkerhetsavgiften uppgår till 11,10 kr/år.
- Energiskatten på el är 36 öre/kWh (för 15 kommuner i norra Sverige uppgår skatten till 26,4 öre/kWh).
- Elcertifikat kan inte prissättas på samma sätt, där väljer elhandelsföretagen själva vad de vill ha betalt.
- Moms tillkommer på alla komponenter med 25 procent.
- Via fakturan till elnätsföretaget betalas energiskatt, myndighetsavgifter och moms, medan fakturan från elhandelsföretaget enbart belastas med moms.
