Myndigheterna ska följa upp vilka effekter genomförandet av planen faktiskt får för vattenmiljön och hur nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel påverkas. Vi sitter redan delvis på facit eftersom flera omprövningar redan har eller är på väg att startas. För flera älvsträckor ser åtgärderna ut att leda till produktionsförluster som är mellan 5 och 10 gånger högre än vad som är specificerat i den nationella planen. Dessutom ser vi betydande påverkan på reglerförmågan vilket kan vara svårt att beskriva i absoluta tal. Detta samtidigt som miljönyttan inte alltid är helt uppenbar.
Vi hoppas att de ansvariga myndigheterna uppmärksammar detta i sin uppföljning. Frågan är då vad som blir nästa steg? Vår uppfattning är att processen inte bara kan rulla på enligt den ursprungliga planen utan korrigeringar av de miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner med mera som ska ligga till grund för de nya moderna miljötillstånden. Regeringen borde därför besluta om att pausa omprövningarna så att resultatet av uppdraget och tillhörande åtgärder får en chans påverka utfallet. Om det inte sker en paus kommer många omprövningar redan att ha gått in i domstolsprocess när uppdraget redovisas och då är det för sent att ändra förutsättningarna och konsekvenserna för elsystemet kan då bli långtgående.
Det handlar huvudsakligen om hur landets vattenmyndigheter, som är en del av länsstyrelsernas verksamhet, tolkat och utfört sitt uppdrag. Har de i tillräckligt hög grad utpekat vattenförekomster som kraftigt modifierade och därmed skyddat kraftproduktionen? Har de fullt ut använt sig av möjligheten att tillämpa mindre stränga krav i enlighet med undantag som EU-lagstiftningen möjliggör och som den svenska lagstiftningen kräver? Från vårt perspektiv är svaret tyvärr ett entydigt nej, det är snarare tvärtom. För att ge två konkreta exempel från platser där Fortum har verksamhet. I Ljungan bedömer vi utifrån åsatta miljökvalitetsnormer och föreslagna åtgärder att produktionsförlusterna kan bli tiofalt högre än det riktvärde som bestämts. Det är den bedömning vi gör när vi tagit del av de krav som länsstyrelserna ställer på vår verksamhet. I Gullspång med kraftverk av stor betydelse för reglerförmågan i elområde 3 kan reglerförmågan komma att förloras helt och hållet.
Den politiska uppslutningen bakom vattenkraften är stark både inom riksdagen och regeringen där man tydligt har fångat upp oroväckande signaler från processen med omprövningar. Det har bland annat lett till att riksdagen vid ett par tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen för att säkerställa intentionerna med den nationella planen. Regeringen har i sin tur gett tydligt uttryck för sin vilja genom elektrifieringsstrategin, där man istället för att minska vattenkraftproduktionen ser en potential att utöka den genom effektökningar och att lagrings- och flexibilitetspotential tas tillvara.
Vattenkraften är helt central för Sveriges energiförsörjning. Den bidrar med utsläppsfri el, ser till att elsystemet kan balansera stora volymer av väderberoende vindkraft och producerar dessutom el till en låg kostnad. Därmed är vattenkraften också en förutsättning för att öka andelen intermittent elproduktion och att alltid se till att elnätet är i balans.
År efter år förser vattenkraften Sverige med mest el av alla kraftslag. Förra året kom nästan 43 procent, 70 TWh, av den svenska elproduktionen från just vattenkraft. Det kan jämföras med 31 procent från kärnkraft och 17 procent från vindkraft. För att uppnå Sveriges högt ställda klimatmål, möjliggöra den gröna omställningen av industrin och säkerställa vår försörjningstrygghet måste därför vattenkraftens förmåga att producera el värnas, inte minst i dagens säkerhetspolitiska läge. Därför måste processen med omprövningen av vattenkraften pausas till dess att den kan genomföras inom ramen för den nationella planen och i linje med den politiska viljan.
