Utveckling av elmarknaden behövs för mer kraft i ny elproduktion
Just nu tänks det stort. Politiken driver på och industrin vill satsa. På frågan om hur industrin ska klara av omställningen hörs svar om att ”det måste gå”. Samtidigt ser vi från energibranschens sida ett gap mellan det politiken och industrin vill åstadkomma och våra förutsättningar att leverera tillräckligt mycket och tillräckligt billig el. Dagens förutsättningar gör det svårt att möta de stora behov som väntas framåt från samhället i allmänhet och industrin i synnerhet.
Som svar på denna utmaning förespråkar Fortum en utvecklad elmarknad. Idag är marknaden helt fokuserad på drift av befintlig elproduktion och den delen fungerar utmärkt. Däremot är det nödvändigt att addera den långsiktighet som behövs för utbyggnaden av ny elproduktion. Vi vill därför se en utvecklad elmarknad i två delar, en där driften är i fokus precis som idag, och en som fungerar som investeringsramverk för ny elproduktion och som premierar rätt produktion på rätt plats. Det är ett viktigt verktyg för att få fart på en storskalig utbyggnad som bidrar till att bibehålla svensk konkurrenskraft.
Tallriksmodell för elsystemet ger balans och låga kostnader
Rätt gjort kan kraftslagens egenskaper komplettera och förstärka varandra. När vi ser på utbyggnaden av elproduktionen gör vi det utifrån att det måste vara ett system i balans, som klarar av att leverera elen när den behövs, där den behövs och till ett pris som både industri och konsumenter har råd med. För att uppnå det förespråkar Fortum tallriksmodellen, den bygger på en väl sammansatt produktionsmix med i stort sett lika delar av planerbar, reglerbar och förnybar produktion. Så kan vi få ett system som ger den lägsta totalkostnaden samtidigt som pålitligheten och effektiviteten är hög.
Värdet av elproduktionen behöver komma fler till del
Ny elproduktion handlar även om att fördela värdet av det som byggs. Historiskt har värdet av produktionen inte kommit kommunerna till del i någon märkbar utsträckning. Utan att kunna peka på vad elproduktion i närområdet ger invånarna kan kommunstyren sättas i en svår sits. Det är sannolikt ett viktigt skäl till att de flesta projekt stoppas av kommunernas vetorätt idag. Genom att låta kommunerna få fastighetsskatten från kraftproduktionen och en del av energiskatten, är vi övertygade om att fler kommuner kommer att tacka ja till framför allt vindkraft, men på sikt även ny planerbar produktion som kärnkraft eller flexibel som pumpkraft.
Utöver dessa delar lyfter vi även vattenkraftens centrala roll i elsystemet. Alla kraftslag kommer att behövas när vi fördubblar elsystemet och vi klarar det inte utan vattenkraftens egenskaper och kapacitet. Både för att den bidrar med över häften av produktionen i Sverige och för sin nödvändiga egenskap att balansera och reglera elen, vilket inte minst möjliggör för utbyggd vind- och solkraft. Den nationella planen för miljöprövningar behöver genomföras på en väl förankrad och genomarbetad grund som är till gagn för både miljö och klimat. Det är viktigt att regeringen håller i arbetet med att säkerställa ett regelverk som ger oss största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Avslutningsvis, tillräckligt mycket fossilfri el är en grundförutsättning för den gröna omställningen och därmed ett starkt gemensamt samhällsintresse. När ytterligare ett Sverige ska förses med el behöver vi tänka rätt och skapa förutsättningar där vi delar på värdet, risken och främjar investeringar.
Jag ser fram emot att diskutera dessa frågor vidare! Välkommen till vårt seminarium "Omställning – var god dröj?" den 25 juni.
Peter Strannegård
