Blogg

Kommer kärnkraften vara en del av den europeiska energiomställningen?

Jens.Bjoorn@fortum.com  ·  16 december 2020

Det är inte omöjligt. Polen har en uttalad ambition att ersätta sin kolkraft med en kombination av kärnkraft och havsbaserad vindkraft och de är bara ett i raden av länder som konstaterar att kärnkraften, tvärtemot vad många trott, är viktig även för att möjliggöra en omfattande utbyggnad av framförallt vindkraft. För väderberoende produktion behöver matchas med någon form av planerbar produktion och där är kärnkraften det fossilfria alternativ som är mest effektivt och kan leverera de enorma volymer el som det handlar om.

Dagens kärnkraft är i allra högsta grad lönsam ur ett system- och samhällsekonomiskt perspektiv och att ersätta dagens kärnkraft med andra alternativ skulle vara mycket kostsamt eftersom den till stor del behöver ersättas med annan planerbar produktion – som för de allra flesta länder är fossil. Men hur är det med ny då?

Lägre kostnader för ny kärnkraft i framtiden

Enligt en nyligen publicerad rapport "Projected Costs of Generating Electricity 2020" från International Energy Agency, IEA, så bedöms kärnkraften fortsatt vara den planerbara elproduktion som har de lägsta kostnaderna år 2025. Dessutom pekar rapporten på lägre framtida kostnader för ny kärnkraft i framtiden. Det är därför inte konstigt att vi nu ser så många länder på allvar överväga ny kärnkraft. Men om det planeras och byggs mer traditionella större kärnkraftverk runt om i världen så är det utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) som har tagit fart på allvar.

För även om ny storskalig kärnkraft är lönsam på systemnivå så handlar det fortfarande om stora investeringar som har halvsekellånga perspektiv eller längre, något som betyder att frågor som politisk risk och marknadsmodeller blir väldigt viktiga. SMR:er däremot, är mindre och enklare att placera in där de behövs i ett energisystem, exempelvis för att i närheten av vätgasintensiv industri producera vätgas året runt eller för att leverera nödvändig effekt och systemtjänster i ett stadsnät.

Genom sin konstruktion och begränsade storlek är tanken att serietillverka SMR. Det innebär att kostnaden per enhet successivt minskar på samma sätt som vi har sett inom vindkrafts- och solpanelsindustrin. Dessutom kommer byggprocesserna att gå betydligt snabbare jämfört med de historiskt större anläggningarna. Reaktorerna är flexibla och kan anpassas för olika ändamål. Ett exempel är vätgasproduktion där amerikanska NuScale räknar med att deras lilla SMR ska kunna producera så mycket som 50 ton vätgas per dygn. Den vätgasen kan användas för att minska utsläppen inom andra områden med 460 ton koldioxid. För ett Europa som i stora delar förlitar sig på naturgas är det goda nyheter.

Utvecklingen av SMR tar nu fart i flera länder

Polen vill nu alltså bygga sex nya större kärnkraftverk för att tillsammans med en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft ersätta sin kolkraft fram till år 2049. Inom EU så har detta mötts med skepsis, inte minst i ljuset av kommissionens Green Deal där de flesta medlemsländerna förväntas satsa på enbart förnybar produktion. Vi får hoppas att Polen vågar gå sin egen väg av flera skäl. Kärnkraften har historiskt sett visat sig vara det snabbaste sättet att i stor skala minska beroendet av fossila bränslen och därmed radikalt minska utsläpp av växthusgaser, det visar både Sverige och Frankrike. Genom att satsa stort på kärnkraft i ett integrerat europeiskt system, så kan Polen bidra med stabilitet och planerbarhet och därigenom möjliggöra satsningar på mer väderberoende produktion i sina grannländer.

I andra länder som Storbritannien, USA, Canada och Estland har utvecklingen för att bygga SMR nu tagit fart på allvar. Att vårt grannland Estland seröst tittar på möjligheten att bygga småskalig kärnkraft är uppmuntrande, inte minst eftersom både Vattenfall och vi på Fortum deltar i den utvecklingen. Estland är både beroende av fossila bränslen och import av energi från Ryssland. Utifrån Estlands förutsättningar så är ny kärnkraft en möjlighet att fasa ut det fossila och bygga ett konkurrenskraftigt och utsläppsfritt energisystem. Listan över länder som satsar, eller vill satsa på kärnkraft är lång, i Europa är det flera länder däribland Nederländerna, Finland, Frankrike, Polen, Rumänien, Slovakien, Storbritannien, Tjeckien och Ungern.

Den debatt som sedan decennier låst sig i en kamp mellan inte minst vindkraft och kärnkraft är olycklig på flera sätt. Den låsningen har allvarligt försvårat övergången till fossilfria energisystem och dragit ned tempot i omställningen. Det är därför glädjande att se hur allt fler länder förmår ompröva sina positioner och se kärnkraften som den viktiga och kostnadseffektiva del av klimatomställningen som den är.