Blogg

Fossilfritt, förnybart eller både och?

14 februari 2022, 08:36

Klimatsmart, miljövänligt, fossilfritt, hållbart, grön energi/el och förnybart – det är lätt att förvirras av alla begrepp. Men vad är egentligen skillnaden mellan förnybar och fossilfri el och hur viktig är den för klimatmålen?

Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vårt utgångsläge är bättre än för många andra då vi redan runt 1985 hade ett i princip helt fossilfritt kraftsystem, även om de senaste årens förändringar har gjort det mer obalanserat. Så det är ändå en mycket stor utmaning att ersätta de fossila bränslen som används inom industri, transporter och jordbruket och i den omställningen spelar el huvudrollen. Om den elen ska vara fossilfri eller förnybar? Ja, det har varit den stora skiljelinjen i svensk politik i decennier.

Så vad är då skillnaden mellan förnybart och fossilfritt?

Det korta svaret är att förnybar elproduktion använder sig av ”bränsle” i form av vatten, vind, biomassa och så lite sol som är förnybar och fossilfri, medan kärnkraft vars bränsle inte är förnybart men delvis återvinningsbart, definieras som fossilfri. Bränslen som inte är fossilfria är exempelvis kol, gas och olja.

Enkelt - ett energisystem med bara förnybar energi?

Så enkelt är det tyvärr inte. Eftersom själva kraftverken inte är förnybara är det viktigt hur mycket material som behövs för att bygga dem, hur länge de kan användas innan de behöver bytas ut och hur mycket el de tillverkar under sin livstid. För varje använt kilo stål, cement eller glasfiber betyder också koldioxidutsläpp och varje del av hela kedjan, från gruvbrytningen till rivning och materialåtervinning, behöver tas med i kalkylen. Det är också mycket stora skillnader i hur mycket yta de olika kraftslagen behöver och vilken lokal miljöpåverkan de har.

I Sverige har kärnkraften med marginal lägst koldioxidutsläpp med 2,5 gram per kilowattimme, därefter kommer vattenkraften på 4 gram och vindkraften på 12 gram. Det är förstås stora relativa skillnader mellan dessa fossilfria kraftslag, men alla räknas som hållbara enligt EU:s Joint Research Centre och i jämförelse med gasens 500 gram och kolets 850 gram är skillnaden enorm. Fast det är förstås inte heller så enkelt som att bara fritt välja mellan de fossilfria kraftslagen för att få till det kraftsystem som ska göra att vi klarar målet om noll nettoutsläpp 2045.

För olika kraftslag har olika egenskaper och eftersom elsystemet alltid måste vara balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som används påverkar det hur energisystemet behöver vara uppbyggt. Ökande andelar vindkraft och solenergi måste exempelvis matchas med reglerkraft (ex. vattenkraft) för att kunna hålla elsystemet i balans även då det inte blåser.

Så ett kostnadseffektivt elsystem med acceptabel miljöpåverkan som kan se till att elen finns där den behövs, när den behövs och i rätt mängd är därför en balansakt. Därför behövs den planerbara kärnkraften, den väderberoende vindkraften och den flexibla vattenkraften för att tillsammans skapa förutsättningarna för att ersätta de fossila bränslena inom övriga sektorer.

Hur ser det ut i olika länder?

På www.electricitymap.org kan du i realtid följa ett stort antal länders elproduktion och då särskilt vilka genomsnittliga faktisk koldioxidutsläpp som deras elsystem har och vilken typ av kraftproduktion de har.