Hållbarhet i köket är en komplex fråga, eftersom det berör så oerhört många delar. Vi kan köpa hållbart producerade råvaror, använda våra apparater mer effektivt och snåla på såväl vatten som energianvändning. Här är några tips som kanske kan inspirera under det nya året.
1. Dags att plastbanta?
Plast är en fantastisk uppfinning som är viktig för såväl medicinsk utrustning, livsmedelssäkerhet och prylar i hemmet. Men som bekant finns det problem med materialet. Plast tillverkas fortfarande ofta av fossila ämnen; det kan utsöndra mikroplaster och tar oerhört lång tid att brytas ner.
Bisfenol A är ett omdiskuterat ämne som bland annat kan finnas i hårda plastflaskor, matlådor och konservburkar. Det är inte längre tillåtet att använda ämnet i nappflaskor eller matbehållare för barn under tre år, men för oss andra kan det sippra ut från en rad olika produkter. Det ska en hel del till för att det blir farligt på riktigt, men insikten om att det finns i köket kan vara olustig. Kanske det är dags att byta ut plastmatlådorna till glas i ett första steg?
Svarta köksredskap i polyamidplast har också uppmärksammats eftersom de kan läcka det potentiellt cancerframkallande ämnet anilin vid upphettning. I dag är det osannolikt att produkter med anilin säljs inom EU, men det kan vara läge att byta ut äldre varianter mot träredskap istället.
2. Apparater i köket
Ska man vispa för hand istället för med elvisp? Nja, riktigt så mycket el drar den inte. Vid ett elpris på 2 kr/kWh behöver du vispa i en timme för att komma upp i en kostnad på 70 öre. Brödrost, vattenkokare, mikrovågsugn och kaffebryggare används förvisso ofta, men i regel under väldigt korta perioder åt gången. De kostar faktiskt bara några kronor vardera varje månad.
3. Är spisen effektiv?
Visste du att en induktionshäll faktiskt drar 30 procent mindre energi än traditionella gjutjärnsplattor? Men det går också att sänka energiåtgången drastiskt bara genom att använda lock när du kokar vatten.
4. Köksfläkten kan dra bort värmen
En spisfläkt drar inte särskilt mycket energi, men kan riskera att suga ut varmluft från rummet om den står på en stund. Så använd den med måtta.
5. Se över kyl och frys
Man ska förstås inte köpa nytt i onödan, men faktum är att vitvaror blir betydligt mer effektiva och energisnåla. En tio år gammal kyl eller frys kan dra hundratals kWh mer varje år än en ny. Det är också klokt att frosta av frysen, eftersom det både får plats mer och den kräver mindre energi. Bakom kyl och frys kan det samlas och smuts, vilket kan påverka kondensorn. Se till att rengöra där då och då.
6. Dags att ta fram gjutjärnspannan?
Teflonpannor är omdebatterade, eftersom de sägs kunna släppa ifrån sig giftiga ämnen - framförallt om de blir repiga. Men enligt Livsmedelsverket och Råd & Rön finns inga belägg (!) för att det skulle vara skadligt på riktigt. Däremot kan produktionen vara ohållbar. Kanske är det ändå det klokt att plocka fram gjutjärnspannan igen? Den har nämligen en yta som blir bättre med tiden, eftersom fett samlas i porerna.
7. Använd diskmaskinen
Dagens diskmaskiner är riktigt effektiva och vattensnåla. Därför är det nästan alltid bättre att diska i maskin än för hand - och om du måste diska för hand är det i så fall smart att fylla diskhon eller en balja istället för att låta vattnet rinna. Däremot drar ju maskinen lika mycket vatten och el oavsett hur mycket disk som finns i den, så att fylla diskmaskinen är det bästa sättet.
8. Sortera avfall och återvinning
Det mesta vi gör bidrar till avfall och uttjänta förpackningar. Många kommuner erbjuder i dag möjlighet till sortering av matrester, vilket gör att det kan produceras både biogas till fordon samt biogödsel. Om du bor i hus går det förstås att anlägga en egen kompost för att få fin jord.
När det gäller återvinning är det viktigt att cirkulera så mycket material som möjligt. Skapa tydliga behållare för plast, metall, glas, tidningar och pappersförpackningar så att det blir enkelt att tömma och ta med sig till närmaste återvinningsstation. Glödlampor och batterier har egna återvinningsbehållare på anvisade platser, medan elektronik, textil och möbeldelar kan lämnas till återvinningscentralen.
9. Frys in mat istället för att slänga
Det låter självklart att vi inte ska slänga mat i onödan. Men visste du att matsvinn står för nästan 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser? Det är enormt slöseri med resurser och en onödig klimatpåverkan. Använd frysen i högre utsträckning (men glöm inte att skriva vad det är du lägger in), spara grönsaksrester för soppa eller gryta, rostbröd för krutonger eller frukt för smoothies.
10. Vad lagar vi för mat?
En lista över hållbarhetsåtgärder i köket skulle förstås vara ofullkomlig om vi inte dessutom adresserar själva matlagningen. Att äta mer växtbaserat är förstås den universellt mest uttalade lösningen, men det räcker ganska långt att reducera det mest växthusgasintensiva livsmedlet vi känner till: nämligen nötköttet. Faktum är att nötkött står för mer än fem gånger så mycket utsläpp som exempelvis fläsk eller fisk. Ytterligare åtgärder kan vara att välja ekologiska råvaror och produkter som tillverkats under goda arbetsförhållanden.
Läs mer om Fortums kundprogram.
