Ambricka
Naturvård i artrika Ambricka
Några av Fortums miljöprojekt drivs vid vattenkraftverken med syftet att främja den biologiska mångfalden på land och längs älvstränder. Rikkärret i Ambricka har rika naturvärden och ingår i naturvårdsplanen för Untra kraftverk som tagits fram och verkställts i samarbete med Upplandsstiftelsen under tio år.
Identifiering av behov
Ambricka är ett område i Nedre Dalälven som består av en sorts våtmark som är hem för många rödlistade arter anpassade för en miljö med mycket kalk. Rikkärr är samlingsnamnet för den här typen av unik naturmiljö som idag hotas av igenväxning.
Åtgärdsmål
Åtgärdsmålen för Ambricka är återskapande av slåtter och betesmark på älvängar. Sju hektar artrik naturmiljö förvaltas i området för att gynna den biologiska mångfalden.
Åtgärder 2022
Under 2022 har slåtter, det vill säga, avverkning av högt gräs och små träd genomförts i Ambricka. Det är en åtgärd som gör att miljön inte växer igen och att arter som är beroende av det specifika landskapet gynnas.
Status
Åtgärderna för 2022 är slutförda men Ambricka ingår i naturvårdsplanen som verkställs tillsammans med Upplandstiftelsen. Planen har varit aktiv sedan 2009 och sträcker sig ytterligare 10 år framåt. På så sätt kan mer varaktiga resultat säkerställas och åtgärderna genomföras löpande.
Bevarande av öppna ängsmarker
Det artrika rikkärret Ambricka ligger cirka 13 kilometer nordost om vattenkraftverket i Untra och cirka 5 kilometer från Lanforsen kraftstation. Det är ett deltaliknande område nära Dalälvens södra strand som har en mycket rik biologisk mångfald. Sedan 2009 har Ambricka varit en del av Fortums och Upplandsstiftelsens naturvårdsplan för området kring Untra kraftverk.
Genom åren har olika åtgärder genomförts för att förhindra igenväxning av våtmarkerna. I början av 2000-talet hotades stora delar av de öppna fågelrika rikkärren vid Ambricka att helt beskogas. Av den anledningen inledde Upplandsstiftelsen en dialog med Fortum och Bergvik Skog som ställde sig positiva till att försöka rädda rikkärret.
Idag genomförs slåtter regelbundet för att bevara öppna ängsmarker och på sätt gynna den rika mångfalden av bland annat, fåglar fjärilar och trollsländor i området.
Rikkärret före slåtter
I början av 2000-talet hotades stora delar av de öppna rikkärren vid Ambricka att helt beskogas. Det påverkar en rad arter som är beroende av naturtypen. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen
Förändrade förutsättningar
Natur och marker har förändrats över tid till följd av både mänsklig aktivitet och förändringar i miljön. Idag är ett av de största hoten mot den här typen av naturmiljö igenväxning. Fram till 1930 var stora delar av rikkärret vid Ambricka slåttermarker som brukades på ett traditionellt sätt genom slåtter av högt gräs som blev till foder för tamdjur.
I samband med anläggandet av kraftverket vid Lanforsen på 1930-talet dämdes Storfjärden upp och stora delar av slåttermarkerna hamnade under vatten. En del av dessa marker har med tiden ombildats till de rikkärr som vi ser idag.
Under år 2016 och 2017 röjdes ett cirka 23 hektar stort område för att skapa möjlighet för våtmarksslåtter igen. Det har därefter genomförts röjningar av mindre träd, buskar och högt gräs, så att det nu finns en öppen yta innanför Dalälvens strandzon. Arbetet har finansierades med stöd av Fortums miljöfond samt medel från Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för rikkärr.
Rikkärret efter slåtter
Nu genomförts slåtter regelbundet för att hålla landskapet öppet. En utvärderingen 2021 visade att flera hotade arter har bättre bevarandestatus idag än för tio år sedan. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen
Bevarande av hotade arter
För att dokumentera och möjliggöra uppföljning av resultatet från slåttern som regelbundet görs, gjordes inventeringar av områdets kärlväxter, marklevande skalbaggar, fåglar, trollsländor och fjärilar 2018. Det arbetet fick även bidrag från Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för rikkärr.
Inventeringarna har visat på en mängd fascinerande arter. Här förekommer bland annat de hotade orkidéerna knottblomster och gulyxne, samt fågelarter som havsörn, trana och gulärla. Likaså finns ett rikt insektsliv med både sotnätfjäril, violettkantad guldvinge och dvärgflickslända.
En utvärdering av Upplandsstiftelsen 2021 visade att många viktiga naturvärden hade ökat vid älven och att flera hotade arter hade bättre bevarandestatus idag än för tio år sedan.
Sotnätsfjäril under inventering
På bilden är en sotnätsfjäril som sågs under inventeringen som genomförts. Andra rödlistade arter som storspov, tofsvipa, dvärgflickslända och orkidérna knottblomster och gulyxne finns också i området. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen