Innovativa fiskvägar i Österdalälven
Siljansöringen behöver konnektivitet, det vill säga förbindelse i vattensystemet, mellan och förbi tre vattenkraftverk i Österdalälven. Framför allt sidovattendraget Rotälven är avgörande för att siljansöringen skall kunna fullfölja sin naturliga livscykel. Syftet med fiskvägarna är att möjliggöra siljanöringens vandring.
Identifiering av behov
Åtkomst till lek- och uppväxtområden uppströms kraftverken är avgörande för siljansöringen. Efter att ha tillbringat sin första tid i älven behöver även öringungarna, som kallas smolt, kunna passera kraftverken under sin vandring till Siljan.
Åtgärdsmål
Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att det ska byggas fiskvägar som möjliggör för vandrande fisk att passera vattendragen vid Spjutmo, Blyberg och Väsas dammar och kraftverk.
Åtgärder 2022
I Spjutmo slutfördes den sista delen av bergschaktningen och rensning av botten för fiskvägen under 2022. Nästa steg är uppbyggnad av jorddammen. I Blyberg och Väsa genomfördes bland annat betongarbete och stålarbete för fiskvägarna under året.
Status
Arbetet med slitsrännorna vid Blyberg och Väsa beräknas bli klart 2025 medan slitsrännan i Spjutmo samt nedströmspassagerna vid alla tre kraftverk ska vara klara och i drift senast i juli 2023.
Behovet av innovation
Vilken typ av fiskvandringslösning som fungerar bäst är helt beroende av de lokala förutsättningarna. Fungerande vandringsvägar för en viss fiskart kan kräva andra lösningar för en annan. Det finns ingen universallösning när det gäller fiskvandring. Många faktorer spelar i slutänden in för hur fisklivet utvecklas i de berörda vattnen kring kraftverken.
Fortum har prövat alternativa lösningar för att underlätta fiskvandring längs den här älvsträckan. Det sträcker sig mycket berg längs älven och är stora höjdskillnader på flera ställen, vilket kräver stor teknisk byggkompetens för att planera fiskvägen.
En annan stor utmaning är att kostnadsberäkna anläggningen av fiskvägsprojekt. Sammantaget blir investeringarna för fiskvägarna längs nedre Österdalälven de största i svensk historia och fiskvägarna beräknas kosta cirka 372 miljoner kronor.
Projektet är mycket omfattande och kräver avancerad byggnadskompetens för att utföras. Den planerade mängden av bergschakt som kommer tas bort är 37 000 m³ samt betongarbeten på 6000 m³ totalt. De tre projekten i Spjutmo, Väsa och Blyberg löper parallellt med varandra och total arbetar cirka 70 personer med byggnationen.
Konstruerad likt ett parkeringshus
Det är utmanade att göra en stor installation i en befintlig anläggning. Uppströmslösningen i Spjutmo och Blyberg är konstruerad likt ett parkeringshus för att effektivt nyttja ytan som finns.
Så fungerar fiskvägarna uppströms
Samtliga uppströmslösningar vid kraftverken är tekniska fiskvägar som benämns slitsrännor. Denna lösning gör det möjligt för både fiskarter som simmar nära ytan och de som simmar i djupare vatten att passera. Samtidigt möjliggör de även passage av mindre simstarka fiskarter.
Den enda skillnaden på slitsrännorna vid de tre anläggningarna är längden och dragningen. De utformas baserat på vilka förutsättningar som råder vid varje kraftverk. Den totala längden för slitsrännorna är 1 000 meter för de tre kraftstationerna.
Vid Blyberg kraftverk och även Spjutmo, som har högst fallhöjd, byggs en del av rännan i form av ett parkeringshus. Det vill säga, i våningsplan där den går över sig själv likt en ramp. Det gör att installationerna utnyttjar ytan mer effektivt och mindre volym berg behöver tas bort. Men det är utmanade att göra en stor installation i en befintlig anläggning och den behöver genomföras med stor precision.
Fiskvägarnas funktion nedströms
Samtliga nedströmslösningar utgörs av snedställda alfagaller med avledare. De snedställda fingallren placeras framför turbinintagen. I gallrens övre del finns öppningar som leder fisken via en lockvattenström ut i en avledningsanordning, där de skickas vidare nedströms.
Det unika med denna lösning är att gallret endast går cirka tre meter ned i vattnet. Det beror på att öringen, både ungar och utlekta vuxna fiskar, ofta simmar relativt ytligt i strömmen på sin väg nedströms i älven. Gallret kan även hissas upp för rengöring och vinterförvaring.
Det är första gången denna teknik installeras i Sverige men den bygger på noggranna studier om vandringsfiskars beteende. Utformningen ser i princip ut på samma sätt vid alla tre kraftverk.
I Juli 2023 förväntas uppströmslösningarna vid Spjutmo att färdigställas samt nedströmsanordningarna vara färdigbyggda och i drift vid alla tre kraftverk. Byggnationen av uppströmslösningen fortsätter fram till 2025 i Blyberg och Väsa.
Slitsrännor – en teknisk fiskväg
Uppströmslösningen är tekniska fiskvägar som benämns slitsrännor. Här är den sista delen av slitsrännan som fisken ska simma igenom innan den når magasinet i Spjutmo. Foto: Kristoffer Sjöstrand
Vajersågning av insteget
Fiskvägarna är ett omfattande byggarbete. Här utförs vajersågning av insteget till fiskvägen i Spjutmo. Foto: Kristoffer Sjöstrand
Förväntat resultat
Fortum ser stora möjligheter med fiskvägarna som nu anläggs men det krävs en aktiv förvaltning av fisket under en lång tid framöver. Det nuvarande svaga beståndet av sjövandrande öring behöver bli tillräckligt starkt om det även ska kunna nyttjas i ett framtida fiske.
Det är många faktorer som spelar in för att miljöåtgärder ska nå önskad effekt. Även om vandringen möjliggörs genom fiskvägen kan andra förändringar i miljön påverka fiskbeståndet. Därför är en viktig del av miljöarbetet att ha en löpande uppföljning och utvärdering av de olika lösningarna som prövas.
Genom att ständigt utvärdera vårt arbete kan vi hitta innovativa lösningarna som på ett effektivt sätt gynnar lokalmiljön kring våra kraftverk. Det kommer inte gå att fastställa slutresultatet av fiskvägarna i nedre Österdalälven förrän alla tre fiskvägar är i drift.
Se pressmeddelande om projektet i Österdalälven här.
Fingallerkassett monterad
Nedströmsvandringens ena fingallerkassett är monterad på stativet i Blyberg. Gallret kan även hissas upp för rengöring och vinterförvaring. Foto: Kristoffer Sjöstrand
Byggarbeten vid Blybergs kraftstation
Omfattande bergmassor har schaktats bort vid Blyberg kraftstation – se massupplag i bildens övre högra hörn. Foto: Kristoffer Sjöstrand