Renovering av Forhuvudforsens damm – framtidens miljöutveckling av vattenkraften

I linje med EU:s ambition och målen i Parisavtalet har Fortum som mål att globalt vara koldioxidneutrala senast 2030. Detta innebär att klimatavtrycket behöver minska inom alla sektorer och i hela verksamheten, till exempel vid renoveringar av vattenkraftverk.

Behov av renovering

Renoveringen av kraftverket Forshuvudforsen påbörjades 2021 då en stor del av den gamla betongdammen från 1918 behövde bytas ut. Betong är en blandning av cement, sand, sten och eventuella kemiska tillsatser. Betongens beståndsdelar är ballast (sten) och cementpasta (vatten och cement). För att kunna framställa cement krävs en bränning av kalksten. När det sker frigörs stora mängder av koldioxid som ligger bundet i materialet.

Betong med lägre klimatavtryck

Under 2017 och 2019 involverade Fortum studenter från KTH som utvärderade betongen med lägre klimatavtryck som deras examensarbete. Utvecklingen av betongen med lägre klimatavtryck har även skett i samarbete med våra entreprenörer NCC och Betongindustri – tillsammans har vi skapat receptet. 

Sedan starten av renoveringen har Fortum minskat sitt koldioxidutsläpp genom att återanvända material från andra platser i projektet. Även material från Inkoo och Gråda kraftverk har återanvänds, då dessa demonterades för några år sedan.

Åtgärder i Forshuvudforsen

Allt som allt har koldioxidutsläppen minskat med 627 ton under första fasen av renoveringsprojektet. Det motsvarar koldioxidutsläppen från cirka åtta bilresor runt jorden. Uträkningen baseras på vad det estimerade koldioxidutsläppet hade varit vid en standardrenovering av vattenkraftverket. De åtgärder som har genomförts är: 

• Armeringsjärn – tillverkade med förnybar energi
  Genom att välja en leverantör som använder förnybar energi i sin produktion har koldioxidutsläppen minskat med 47 % i jämförelse med en leverantör som inte använder förnybar energi.
   
•  Betong med lägre klimatavtryck – ett nytt recept för betong
  Receptet som har tagits fram ersätter en del av cementen med flygaska, vilket är en restprodukt som annars skulle hamna på deponi. Genom att dessutom öka storleken på ballasten minskar man ytterligare behovet av cement. Detta gör att projektets koldioxidutsläpp minskat med 17 % jämfört med om en normal anläggningsbetong kulle använts. En annan fördel med att använda det nya receptet är att man kan utöka storleken på gjutningarna på grund av att den nya betongen utvecklar mindre värme vilket skapar ett bättre arbetsklimat med färre moment som ska utföras.
   
• Träform – rengörs för att kunna återanvändas
  Den träform som används vid gjutning av betong återanvänds inom projektet. Formen rengörs och spikar tas bort för att kunna återanvändas. Detta ökar arbetsmängden men minskar kostnaden för att köpa nytt virke och med inflationen är detta lönsamt. Detta har minskat koldioxidutsläppen med 50 % jämfört med att använda nya träformar för varje gjutning.
   
• Krossad betong – återanvänds som grundmaterial
  Den krossade betongen som uppkommer under projektet återanvänds som fundament i andra bygg- och renoveringsprojekt. På sått minskar inköpen av nytt krossmaterial samt transportsträckorna för materialet. Detta minimerar med andra ord användningen av inköpt bergskross och blir ett mer cirkulärt tillvägagångsätt.