Miljöåtgärder i artrika Ambricka

Fortum har som mål att minska sin miljö- och klimatpåverkan, och samtidigt säkerställa att samhället fungerar genom att producera el. Vi arbetar ständigt för att främja biologisk mångfald och livsmiljöer som påverkas av vattenkraften lokalt. Detta är ett av projekten som har genomförts i år.

Ambricka
Mass market tested
Identifiering av behov

Ambricka är ett område i Nedre Dalälven som består av en sorts våtmark som är hem för många rödlistade arter anpassade för en miljö med mycket kalk. Rikkärr är samlingsnamnet för den här typen av unik naturmiljö som idag hotas av igenväxning.

Key topics and targets
Åtgärdsmål

Åtgärdsmålen för Ambricka är återskapande av slåtter och betesmark på älvängar. Sju hektar artrik naturmiljö förvaltas i området för att gynna den biologiska mångfalden. 

Environmental friendly
Åtgärder 2022

Under 2022 har slåtter, det vill säga, avverkning av högt gräs och små träd genomförts i Ambricka. Det är en åtgärd som gör att den viktiga naturmiljön inte växer igen och att arter som är beroende av den specifika miljön gynnas.

Business ethics
Status

Årets åtgärder är slutförda men Ambricka ingår i naturvårdsplanen tillsammans med Upplandstiftelsen som varit aktiv sedan 2009. Planen sträcker sig ytterligare 10 år framåt, för att säkerställa löpande åtgärdernas och varaktiga resultat.

Bevarande av öppna ängsmarker

Det artrika rikkärret Ambricka ligger cirka 13 kilometer nordost om vattenkraftverket i Untra och cirka 5 kilometer från Lanforsen kraftstation. Det är ett deltaliknande område nära Dalälvens södra strand som har en mycket rik biologisk mångfald. Ambricka är en del av Fortum och Upplandstiftelsens naturvårdsplan sedan 2009.

Genom åren har olika åtgärder genomförts för att förhindra igenväxning av våtmarkerna. I början av 2000-talet hotades stora delar av de öppna fågelrika rikkärren vid Ambricka att helt beskogas. Av den anledningen inledde Upplandsstiftelsen en dialog med Fortum och Bergvik Skog som ställde sig positiva till att försöka rädda rikkärret.

Idag genomförs slåtter regelbundet för att bevara öppna ängsmarker och på sätt gynna den rika mångfalden av bland annat, fåglar fjärilar och trollsländor i området.

Ambricka_före slåtter

Bild före slåtter: I början av 2000-talet hotades stora delar av de öppna rikkärren vid Ambricka att helt beskogas. Det påverkar en rad arter som är beroende av naturtypen. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen

 

Förändrade förutsättningar

Natur och marker har förändrats över tid till följd av både mänsklig aktivitet och förändringar i miljön. Idag är ett av de största hoten mot den här typen av naturmiljö igenväxning. Fram till 1930 var stora delar av rikkärret vid Ambricka slåttermarker som brukades på ett traditionellt sätt genom avverkning av högt gräs som blev till foder för tamdjur.

I samband med anläggandet av kraftverket vid Lanforsen på 1930-talet dämdes Storfjärden upp och stora delar av slåttermarkerna hamnade under vatten. En del av dessa marker har med tiden ombildats till de rikkärr som vi ser idag.

Under år 2016 och 2017 röjdes ett cirka 23 hektar stort område för att skapa möjlighet för våtmarksslåtter igen. Det har därefter genomförts röjningar av mindre träd, buskar och högt gräs, så att det nu finns en öppen yta innanför Dalälvens strandzon. Arbetet har finansierades med stöd av Fortums miljöfond samt medel från Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för rikkärr.

ambricka_efter slåtter

Bild efter slåtter: Nu genomförts slåtter regelbundet för att hålla landskapet öppet. En utvärderingen 2021 visade att flera hotade arter har bättre bevarandestatus idag än för 10 år sedan. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen

Bevarande av hotade arter

För att dokumentera och möjliggöra uppföljning av resultatet från slåttern som regelbundet görs, gjordes inventeringar av områdets kärlväxter, marklevande skalbaggar, fåglar, trollsländor och fjärilar 2018. Det arbetet fick även bidrag från Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för rikkärr.

Inventeringarna har visat på en mängd fascinerande arter. Här förekommer bland annat de hotade orkidéerna knottblomster och gulyxne, samt fågelarter som havsörn, trana och gulärla. Likaså, finns ett rikt insektsliv med både sotnätfjäril violettkantad guldvinge och dvärgflickslända.

2021 visade en utvärdering som Upplandsstiftelsen gjorde att många av de viktiga naturvärdena vid älven har ökat och att flera då hotade arter har bättre bevarandestatus idag än för 10 år sedan.

sotnät

På bilden en sotnätsfjäril som sågs under en inventering. Andra rödlistade arter som storspov, tofsvipa, dvärgflickslända och orkidérna knottblomster och gulyxne finns också i området. Foto: Pär Eriksson/Upplandstiftelsen

miljöredovisning

Miljöredovisning för vattenkraften

Det här projektet kommer vara en del av Fortums miljöredovisningen för vattenkraften 2022. I den samlar vi de åtgärder som genomfört under året för att gynna klimatet och den biologiska mångfalden. Miljöredovisningen för 2022 publiceras i april 2023. 

 

Våra miljöredovisningar