Uppföljning av Valvtjärnsbäcken

Detta projekt, inom ramen för Fortums miljöfond, hade som mål att flytta undan vandringshinder som t.ex. sprängsten ur Valvtjärnsbäcken. Bäcken har ett bestånd av den rödlistade och fridlysta flodpärlmusslan, vars bestånd har minskat genom åren. År 2014 utformades bäcken på bästa möjliga sätt för både musslan och öringen, för att förbättra deras möjligheter till reproduktion. Nu, fyra år senare, har det gjorts en uppföljning på projektet.

Valvtjärnsbäcken, creek in Sweden

Bakgrund och syfte

I Valvtjärnsbäcken, en skogsbäck i Härjedalens kommun, finns ett av landets kvarvarande bestånd av den utrotningshotade och fridlysta flodpärlmusslan. Vid tidigare inventeringar av flodpärlmusselbeståndet i bäcken har det konstaterats att populationen bestått av mestadels äldre djur och att musselbeståndet minskat i antal mellan åren 1993 och 1998. Detta har troligtvis varit på grund av en utebliven nyrekrytering av små musslor (juveniler), vilket i förlängningen hade kunnat innebära att beståndet slås ut, om inga restaureringsinsatser utfördes. Anledningen till musslornas uteblivna rekrytering kan sannolikt härledas till att öringen har hindrats uppvandra i bäcken under många år. Just öring är livsnödvändig för flodpärlmusslorna eftersom de under några månader lever som parasiter (glochidier) på örings gälar och utvecklas till musslor under den tiden. Att öringen inte kunde vandra upp från Ljusnan berodde på att stora massor sprängsten hade tippats vid sidan om, och till viss del rakt över, en del av Valvtjärnsbäcken. Detta resulterade i att bäcken, längs en sträcka av ca 300 m, var helt övertäckt vilket utgjorde ett vandringshinder för öringen. Syftet med projektet var därmed att undanröja detta vandringshinder, t.ex. sprängsten, och att utforma bäcken så att reproduktionsmöjligheterna för musslan och öringen förbättrades.

Uppföljning och resultat

Som en uppföljning av projektet har Sportfiskarna fått i uppdrag av Fortum att bl.a. undersöka glochidieinfektion på öring och att inventera de permanenta övervakningslokalerna för flodpärlmussla. Längre ner på sidan går det att hitta den fullständiga rapporten.

Resultaten visar att flodpärlmusselpopulationen har ökat i storlek sedan 1998, men att den inte uppnår 1993 års storlek. Juvenila musslor var relativt lätta att hitta i vattendraget, vilket troligtvis innebär att populationen kommer öka i storlek ytterligare. Dock kan man inte härleda förekomsten av juvenila musslor till effekter av utrivningen av vandringshindret, då musslorna sannolikt var äldre än åtgärden. Infektionsgraden på öringen var låg (14 %) och antalet glochidier (flodpärlmussellarver) på de infekterade öringarna var också mycket lågt. Infekterad öring hittades på alla undersökningslokaler utom en och det förekom infekterad öring i området där vandringshindret togs bort. Det innebär att borttagningen av vandringshindret har en positiv effekt på musslornas spridningsförmåga i bäcken. 

Flodpärlmusslan

Denna mycket speciella djurart kan bli över 200 år gammal. Idag är den utrotningshotad inom hela sitt utbredningsområde. Årsringarna i dess skal kan beskriva miljöförhållandena i vattendraget. Musslan kan alltså återge vattendragets miljöhistoria och därmed bidra till kunskapen om hur miljön i våra vattendrag förändras.

Öring

Öringen är livsnödvändig för flodpärlmusslorna eftersom de under några månader lever som parasiter på örings gälar där de innan de senare kan vidareutvecklas från larv (glochidie) till musslor. När musslans hela livscykel fungerar, dvs från befruktning via parasitstadiet på öring till vuxen mussla, är den en indikator på ett levande vattendrag.

AU9

Vi hjälper de lokala ekosystemen kring vattenkraftverken

F3

Miljöredovisning 2017

Läs mer om de miljöprojekt och investeringar som utfördes under 2017.

Valvtjärnsbäcken - musselinventering och glochidieinfektion undersökning (2018) (1022.2 KB)
Ladda ner