Varför blir saker statiska?
För att förstå varför saker blir statiska och håret blir flygigt och sprakar lite extra på vinterhalvåret måste man grotta ner sig i något så litet som elektroner. Elektroner är negativt laddade partiklar som finns i allt runt omkring oss. De här små minusladdningarna har mer eller mindre lätt för att hoppa från en sak till en annan.
När du tar av dig en tröja hoppar elektroner från hårstråna till tröjan. Det gör att varje hårstrå blir positivt laddat. Eftersom positivt stöter bort positivt, (testa att sätta ihop två plussidor på magneter), ställer sig hårstråna rakt ut från huvudet för att komma så långt bort från varandra som möjligt.
Det bästa för att komma till rätta med statiskt hår är att tillföra fukt. Vatten är nämligen jättebra på att leda elektroner så att håret inte blir så flygigt. Under vintern, tidiga våren och hösten är luften ofta torr. Det är därför vi oftare får statiskt hår under de perioderna.
Hur länge skulle vi klara oss utan el?
Faktum är att vi inte alls klarar oss speciellt länge. Hela vårt samhälle är beroende av el. En studie som gjordes 2015 på beställning av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, visade att vi moderna människor klarar av självförsörjning i högst ett dygn. Sedan dess har MSB kampanjat för att vi ska klara oss själva i minst 72 timmar, något som många av oss fortfarande inte gör.
I dag är det mesta i vårt hem beroende av el för att fungera. Kylen och frysen, radio och tv, ugn och spis samt telefoner, datorer och belysning – allt behöver elektricitet. Även ute i samhället blir det problem. Larmsystem, kassaapparater, bankomater och exempelvis gatubelysning fungerar inte utan el.
För att inte bli helt strandad om den livsviktiga elen skulle försvinna bör man ha en del utrustning hemma. Ett campingkök, konserver för tre dygn, extra batterier, en radio som är batteridriven, ficklampa, värmeljus och vattendunkar är en bra grund. Och lite kontanter, om varken kortbetalning eller bankomater fungerar.
Tänk dig själv en dag utan el. Vad skulle du kunna göra och vad skulle du bli tvungen att hoppa över?
Nytt elavtal? Jämför våra olika elavtal här!
Varför bör jag välja LED-lampor?
I takt med sjunkande priser har försäljningen av LED-belysning ökat rejält de senaste åren. Glödlampan får inte längre importeras inom EU och halogenlampan går samma öde till mötes från år 2018. Men varför ses LED-lampan som framtidens lampa?
När det gäller belysning har det hänt mycket de senaste åren. Efter glödlamporna dök halogenlampor och så kallade lågenergilampor upp i butikshyllorna. De använder visserligen mindre energi än traditionella glödlampor, men jämför man med moderna LED-lampor ligger de i lä. LED-lampor medför ännu större energibesparing än halogen- och lågenergilampor. Dessutom innehåller de inte kvicksilver, vilket lågenergilamporna gör. En annan fördel är att LED-lampor inte blir särskilt varma tack vare att de är så effektiva och behöver så låg effekt. Har man gamla glödlampor är det ingen dum idé att byta ut dem mot LED-lampor.
Behöver jag verkligen frosta av frysen?
En igenisad frys gör inte bara utrymmet i frysen mindre - det är även dumt från energisynpunkt. Ju mer frost du har, desto mer energi krävs för att hålla frysen kall. Många av dagens nya frysar är självavfrostande. Men du som har en billigare variant, alternativt en äldre modell, behöver med jämna mellanrum frosta av frysen. Ett bra riktmärke är när isen har blivit fem till sex millimeter tjock.
Varje gång du öppnar frysens dörr läcker det in varm luft som behöver ledas bort. På bakväggen sitter en plåt som kallas för förångare. Den drar åt sig värme genom att ha lägre temperatur än själva frysen. En kompressor höjer sedan temperaturen på den uppfångade värmeenergin ännu mer och med hjälp av en kondensor som sitter på baksidan leds värmen bort från frysen.
Har du en massa frost i frysen blir det som ett isolerande lager på plåten längst bak. Det gör att plåten måste bli ännu kallare för att funka som den ska. Även kompressorn måste jobba mer och frysen drar då mer energi. Samma sak händer om det finns en massa damm på kondensorn. Det är därför bra att dammsuga baksidan av frysen med jämna mellanrum, oavsett om den är självavfrostande eller inte.
Är induktionshällen barnsäker?
Induktionshällar är populära eftersom de inte blir brännande heta, vilket är bra om det finns klåfingriga barnhänder i familjen. På en vanlig spis är det plattan som blir varm och värmer upp kastrullen som står på den. När du använder en induktionshäll är det själva kärlet som blir varmt, inte plattan. Under plattan på induktionshällen ligger en kopparspole. När ström går genom spolen skapas ett varierande, högfrekvent magnetfält. Placerar man ett magnetisk material, exempelvis en kastrull i järn, ovanför spolen uppstår virvelströmmar i materialet som i sin tur hettar upp det. Värmen alstras således i själva kastrullbotten och överförs inte från hällen som på en vanlig spis. Det är bara kastruller av magnetiskt material som fungerar. Aluminium går inte. Testa själv med en kylskåpsmagnet. Fastnar den på kastrullen går den att använda på induktionshällen.
Varför ska man dra ur sladden vid åska?
Om man är rädd om sina elektriska apparater kan det vara smart att dra ur sladden ur väggen när det åskar och blixtrar. Annars kan det bli för hög spänning i apparaten, som då går sönder. Åskan skapas nämligen av en urladdning mellan marken och molnen. Det kan bli riktigt höga spänningar och strömmar i saker som leder el, exempelvis elledningar. Den höga spänningen letar sig sedan vidare från ledningarna till apparater som är anslutna till elnätet, som en tv eller radio. Apparaterna kan då förstöras. Känsligast är alla former av elektronik, särskilt modem, som kan vara inkopplade mot både elnätet och telefonnätet (ADSL). Annat man kan göra för att skydda sina apparater är att installera jordfelsbrytare. Det finns också olika sorters överspänningsskydd att köpa. Men det allra säkraste sättet att skydda sina elektriska saker vid åska är att helt enkelt dra ur sladden.
Läs mer om varför du alltid bör dra ur laddaren.
Hur mycket energi ger solen?
Solens strålar som landar på jorden går inte att använda direkt för att driva hårtorkar och diskmaskiner. Först måste vi omvandla strålningsenergin till elektricitet. Det enklaste och vanligaste sättet är att låta solen belysa en solpanel. Solpaneler kan omvandla 14 procent av solstrålarna som träffar dem till elektricitet. En enplansvilla på 160 kvm med ett tak i söderläge kan med hjälp av 60 kvm solpaneler producera 9 000 kWh per år av den totala förbrukningen på 15 000 kWh per år. Den mängd energi som solen ger på ett par timmar skulle täcka hela världens elbehov för ett helt år. Kruxet är att spara energin och ha den tillgänglig när den behövs.
Vad innebär egentligen ”jordning”?
- Jordning har, precis som det låter, med marken att göra. Det är en säkerhetsanordning som gör att strömmen i till exempel en felande hårfön eller en brödrost inte går in i din kropp, utan leds ut i marken via en skyddsledare. Skyddsledaren syns som en grön och gul kabel i elkopplingen. Elanslutningen till ett hus består normalt av en kabel som har fem ledare, varav tre är faser, en neutralledare eller ”nolla”, som saknar spänning, samt en skyddsledare. Skyddsledaren dras ut till alla vägguttag och har därmed kontakt med marken utanför huset – med jorden, helt enkelt.
Varför blir mobilladdaren så varm?
- Det beror på att några komponenter i laddaren, bland annat transformatorn, avger en del så kallade energiförluster. Denna energi går ut i höljet och värmer alltså laddaren. En bra laddare omvandlar över 80 procent av energin från vägguttaget till likström (som sedan går in i batteriet). I en sämre laddare blir förlusterna högre, vilket resulterar i en ännu varmare laddare.
Är elektricitet osynlig eller går den att se?
– Det beror på vad vi menar med elektricitet. Om vi syftar på det rikstäckande elsystemet som förser våra hem med el så är svaret nej. Det uppstår inget synligt ljus när elektronerna rör sig i en ledare, vilket är ett av de moment som sker rent tekniskt.
Hur mycket väger energi?
– Energi har inte någon vikt eftersom den inte är någon fysisk massa. Egentligen är energi ett mått på förmågan att utföra rörelse. Däremot är vikt en parameter som förekommer när vi ska definiera energimängder av olika slag. När vi producerar el genom vattenkraft så utnyttjar vi vattnets så kallade lägesenergi (en av många olika former av energi) och den är beroende av vattnets vikt. Ju mer vatten vi har tillgång till och ju större fallhöjd vi har, desto mer energi kan vi omvandla och mata ut i elnätet. Ett annat exempel på när vi talar om vikt är den energi som finns ”lagrad” i ett bränsle och som vi kan frigöra genom förbränning. Den mäts ofta i megajoule (MJ) per kilo. Till exempel innehåller lätt eldningsolja cirka 10 MJ/kg.
Kan man utvinna energi från till exempel regn på samma sätt som man gör med solen?
– Ja, men inte på samma sätt som vi gör med solstrålar direkt till en solpanel. Den omvandlingen sker mer eller mindre direkt, från elektromagnetisk strålning till elektricitet. När vi utvinner energi ur regn så sker det mer indirekt. Ungefär så här:
- Solen värmer haven.
- Vattnet förångas och stiger upp i atmosfären.
- Vindar för havsluften mot kallare eller högre belägna platser.
- Vattnet kondenserar och faller ner som regn.
- Regnvattnet samlas i högt belägna sjöar eller älvar och kan via sin lägesenergi omvandlas till elenergi. Vattenkraft, helt enkelt.
Varför får jag ibland en stöt när jag tar i en elektrisk apparat?
– Det kan vara ett tecken på att det är något allvarligt fel på apparaten. Koppla bort den och undersök så gott du kan. Är den fast ansluten så ta kontakt med en elektriker. I äldre belysningsarmaturer kan elledningarnas isolering ha torkat. Då finns risk att ledarna kommer i kontakt med lampans stativ. Är lampan då försedd med en skyddsjord så går säkringen. I annat fall kan hela lampan bli spänningsförande. Och då kan den bli farlig. Om man utomhus använder elapparater som inte är konstruerade att användas utomhus eller i fuktiga miljöer, så finns risk att man får en stöt även om apparaten är jordad. Ett exempel på detta är hårtork i badrummet och borrmaskin ute i regnet.
Aha, men varför får jag ibland stötar av saker som inte är eldrivna?
– Vi kan av olika anledningar bli laddade och skillnaderna i spänning mot omgivningen kan uppgå till flera tiotusentals volt. Det som sker när du kommer i kontakt med ett föremål är att laddningen mellan er utjämnas, och det känns obehagligt – man får en ”stöt”. Men urladdningen är relativt svag, kortvarig och normalt helt ofarlig.
Okej! Ja, lite obehagligt är det i alla fall. Hur undviker jag stötar?
– Låt utjämningen ske via ett föremål som du håller i handen. Ett klassiskt exempel är när du öppnar bildörren. Om du brukar få en stöt då du tar i handtaget, håll i stället i nyckeln och lägg den mot handtaget innan du själv tar i bilen.
Tips – elsäkra ditt hem!
Kolla så att du har rätt typ av uttag. Helst ska alla uttag i hemmet vara jordade. I kök, badrum och utomhus måste de vara det. I badrum ska uttagen dessutom vara försedda med jordfelsbrytare. Gå in på elsakerhetsverket.se där du kan få tips och råd om hur du kontrollerar att ditt hem är elsäkert.
Vad är en kWh?
Vad betyder kilowattimme? Går det att räkna ut hur mycket energi mina elprylar i hemmet förbrukar och vad det kostar?
”Kilowattimme (kWh) är ett mått på hur mycket energi man använder, elförbrukning helt enkelt. När du kopplar in ditt kylskåp eller sätter mobiltelefonen på laddning så börjar du förbruka energi. Och energiförbrukningen mäts alltså i kilowattimmar, eller kWh som det förkortas. ”K” betyder kilo (som i sin tur betyder tusen), ”W” betyder watt och ”h” står för timmar. Watt är den enhet som används när man talar om effekten på till exempel ett kylskåp. Och när man vet effekten så kan man räkna ut hur mycket el en apparat förbrukar:
Effekten på apparaten (W) x tiden som du använder den/1000 = energin, kWh.
Så här räknar du till exempel ut hur många kWh som går åt för en timmes tv-tittande:
200 watt (en tv drar cirka 200 watt) x 1 timme / 1000 = 0,2 kWh
1 kWh kostar cirka 1 krona. Alltså kostar elen för en timmes tv-tittande cirka 20 öre.
Enkelt, eller hur?”
Så sätts elpriset
Varför är elpriserna så låga?
– Det beror på att all elproduktion har fungerat väldigt bra i Sverige 2015. Vi har haft höga nivåer i vattenmagasinen tack vare all nederbörd, vindkraften har levererat mer än någonsin och kärnkraften har gått bättre än på länge.
– Dessutom har det varit varmt vilket leder till att efterfrågan på el har varit låg. Det påverkar också priset. En följdeffekt av de här sakerna är att vi inte har behövt importera så mycket el. Och i de fall där det har behövts har vi ändå gynnats av att oljepriset och kolpriset för närvarande är lågt.
Hur sätts egentligen elpriset?
– Genom en väldigt enkel princip. Varje timme sätts ett pris beroende på tillgång och efterfrågan. Rent praktiskt sker det på marknadsplatsen Nord Pool, där aktörerna på marknaden varje dag lämnar bud på produktion och konsumtion. Utifrån detta beräknar Nord Pool vilket elpriset blir för varje timme. Därför varierar priset över dygnet.
Men hur varierar priset för elkunderna?
– Det beror på vilket avtal man har. Har man ett fast pris är ju priset bestämt. Vanligast är ett rörligt elpris med månadssnitt. Då blir det ett snittpris beräknat på en månad. Men allt fler väljer ett rörligt pris med timavräkning där du betalar olika pris för varje timme på dygnet. Det har jag valt själv exempelvis.
Hur kommer utvecklingen att se ut om du tittar framåt?
– Priserna kommer att vara fortsatt låga eftersom produktionen från vindkraften fortsätter att öka. Ett redan beslutat kärnkraftverk i Finland tas i drift, det ger också större produktion. När produktionen ökar från dessa produktionsslag så exporterar vi mer koldioxidfri el som då kommer att ersätta den koldioxidbaserade elen.
Har det hänt något särskilt på elmarknaden under den senaste tiden
– Ja, kylan i mitten av januari ledde till att elpriset varierade väldigt mycket under dygnet. När efterfrågan är stor är priset betydligt högre än på natten. Det beror på att vi då måste importera el. Tendensen med stora prisvariationer över dygnet kommer att öka i framtiden då el producerad från vindkraften växer och den elen producerar ju bara el när det blåser.
Läs mer och jämför elpriser här!
Finns det något dåligt väder för energiproducenter?
– Det värsta vi vet är långvariga högtryck. Därför myser jag lite extra nu när höst- och vinterstormarna har dragit in över landet. Ur ett elproduktionsperspektiv är det ren manna som regnar från himlen när det är regn och rusk utanför dörren.
Menar du att dåligt väder ger mer energi?
- Ja, precis. Under helgen 7-8 november föll det mellan fem och tio millimeter regn över Sverige vilket till en del kommer att rinna ner i våra kraftverksälvar och skapa mer förnybar och koldioxidfri elenergi till våra kunder. Det regn som föll över Sverige och Norge under helgen gav ett produktionstillskott på cirka 1,5 TWh. Det är nästan en procent av det svenska årsbehovet och med dagens elpriser motsvarar det ett värde på cirka 350 miljoner kronor.
Finns det andra fördelar med dåligt väder?
– Ja, när det blåser rejält ökar elproduktion från vår växande arsenal av vindkraftverk. Men det får inte blåsa för mycket, de flesta vindkraftverk stängs av vid vindstyrkor på över 25 meter per sekund. Under den där helgen i november var den totala elproduktionen från vindkraften cirka 130 GWh. Värdet av den vindkraftsproduktionen uppgick därmed till drygt 30 miljoner kronor.
Det var ganska stora värden som stormade in låter det som?
– Summerar vi den här ruskväderhelgen har de svenska elanvändarna tillförts ny elproduktion till ett värde på drygt 380 miljoner kronor. Det är något att tänka på man sitter inomhus och småsurar över den uteblivna skogspromenaden.
Men dåligt väder borde väl minska solenergin?
- Visst är det så. Under ett intensivt lågtryck är ofta molnen både tjocka och gråa och i de lägena producerar en solpanel knappt 10 procent av sin fulla kapacitet. Däremot har elproduktionen från solpaneler ännu ingen större inverkan på kraftbalansen i landet som helhet. Solens andel av den totala elproduktionen utgör i dagsläget under en promille.
Så transporteras elen
Hur transporteras elenergi till mig som kund?
– För att kunna överföra energin från kraftverken har vi byggt stora kraftledningar som täcker i stort sett hela landet. Energitransporten i en elledning sker med hjälp av negativt laddade elektroner som rör på sig och som tillsammans skapar en elektrisk ström. De enskilda elektronerna far omkring inne i elledningen på ett slumpmässigt sätt med en hastighet som i kopparledningar är cirka 1600 km/sekund. När man sedan lägger på en spänning över ledningen skapas en ström som får elektronerna att ”långsamt välla fram i metallen” med en genomsnittlig hastighet på ca 1 mm/sekund.
Så långsamt kan det väl inte gå?
– Nej, med den hastigheten skulle det ta en evig tid för energi producerad vid det största vattenkraftverket, Harsprånget i Lule älv, att ta sig fram till en villa i Örebro. Och det är inte heller den hastigheten som styr energiöverföringen.
Så hur fort går det då?
– Lägger vi på en spänning över två ledare fortplantas den ”signalen” genom ledningarna med en hastighet som är nära ljusets – 300 000 km/sekund. Från Harsprånget till Örebro är det cirka 110 mil, vilket innebär att det tar knappt 4 tusendelar av en sekund att transportera energin mellan leverantör och elanvändare. Här kan man verkligen tala om blixtens hastighet. Om elproduktionen plötsligt upphör vid Harsprånget skulle det på motsvarande sätt ta fyra tusendelar av en sekund innan vi upptäckte det i Örebro.
Träning ger energi!
Går det att ta vara på energin från gymmet?
– Ja, det skulle absolut fungera, och jag tror att det har testats. På motionscyklarna skulle man kunna sätta dit generatorer som tar till vara energin. En spännande möjlighet skulle vara att leda strömmen till exempelvis ett nytt sorts batteri som elbilstillverkaren Tesla har tagit fram just för att kunna lagra energi exempelvis från solpaneler. En annan idé är att leda strömmen genom en växelriktare och ut på elnätet.'
Vad skulle det generera?
– En vältränad motionär skulle kunna leverera cirka 100 W kontinuerligt från sin motionscykel. Ett medelstort gym med belysning några TV-skärmar plus lite datorer och annat drar cirka 5 kW ( 5 000 W) el kontinuerligt. Det skulle således krävas 5 000/100 = 50 stycken idogt trampande motionärer för att hålla gymmet igång. Då har vi dock inte räknat på den värme ansträngningen alstrar, som stora delar av året måste kylas. Skulle motionärerna komma på idén att kräva ersättning för den levererade energin genom avdrag på kostnaden för gymkortet är det inget stort problem. En producerad kWh är värd en krona i konsumentledet vilket innebär att motionären för en timmes trampande högst skulle kunna kräva ersättning för 0,1 kWh vilket motsvarar tio öre. Fysiskt arbete står inte särskilt högt i kurs i dagens samhälle.
Är det en bra idé att utvinna energi ur motionärer?
– Ja, men inte för att spara på kostnader eftersom det är tekniskt komplicerat. Däremot som marknadsföringsaktivitet. Jag tror många skulle uppskatta det och genom ett samarbete med exempelvis Tesla skulle både gymmet och Tesla kunna ha något att vinna på detta.
