Fortsätt

Plast av alger och hus som renar luften

UTBLICK. I november 2017 träffades världens politiker för ett klimatmöte i Bonn och 12 december håller Frankrikes president Emmanuel Macron ett toppmöte på samma tema. Eftersom energiframställning verkligen kan göra skillnad för klimatet har vi spanat in fem sjukt smarta innovationer som kan bidra till en renare värld.

alger

1. Batteri av groddar

Dagens litiumbatterier är starka och smarta, men de har några problem. I dag vet man inte hur mycket litium det finns i naturen och hur länge resurserna kommer att räcka. Det är mycket svårt att återvinna litiumet ur förbrukade batterier och det behövs giftiga ämnen vid återvinningen av vissa batteridelar. I en studie vid Uppsala universitet har forskare tagit fram ett helt nytt batteri som har lika mycket energi som ett gammalt litiumbatteri, men är uppbyggt av delar helt tillverkade av förnybara, organiska material från alfalfagroddar och tallkåda. Med detta batteri kan litiumet återvinnas utan att man behöver använda giftiga ämnen eller mycket energi.

2. Göra plast av alger

I Asien används mycket alger inom livsmedelsindustrin. Men alger kan vara mer än bara ingredienser till sushin. Forskningsprojektet Seafarm tittar på hur man kan använda algernas olika delar på bästa sätt. Vad sägs om att göra plast, näringstillskott och biogas av dem? De organiska beståndsdelarna i algerna kan nämligen bli till råvara för tillverkning av till exempel plast och andra material. Omega-3-fettsyror och proteiner kan användas till föda för människor och djur. Det som sedan blir kvar kan man göra biogas eller bioetanol av.

3. Framtidens solceller

Solceller med kisel är vanligast, men i dag forskas det mycket på en utmanare som kallas molekylära solceller eller Grätzelsolceller. De nya solcellerna använder sig av ett ljusabsorberande ämne, titandioxid och en elektrolyt för att producera el av solenergi på ungefär samma sätt som växterna gör med hjälp av fotosyntes. De går fort att tillverka, kostar en bråkdel av vad kiselsolceller och de fungerar även då det är dimmigt, molnigt, för varmt eller när solen kommer in snett mot ytan, till skillnad mot vanliga kiselsolceller. 2013 öppnade världens största Grätzelfabrik i Stockholm, med ett stöd på 60 miljoner kronor i ryggen från Energimyndigheten.

4. Hus som renar luften

Vad sägs om att klä in huset i gröna plattor som renar luften från koldioxid, producerar syre, isolerar huset för bättre inomhusklimat och som dessutom producerar mat åt kossorna? Företaget Arborea tillverkar ”BioSolar Leaf”, en grön platta som kan fästas på alla typer av byggnader. Plattan består bland annat av en sort alger som med hjälp av fotosyntes tar upp koldioxid och producerar syre. Algerna har en hög halt av proteiner och fettsyror, vilket även gör dem till en perfekt råvara för djurfoderindustrin. Dessutom ger plattorna en bra isolering av byggnaden.

5. Flytande bränsle av solljus

I takt med att oljereserverna sinar och bensinslukande fordon förstör miljön försöker forskare världen över hitta alternativa drivmedel. Forskare på Harvard University har hittat ett sätt att med hjälp av fotosyntes skapa flytande bränsle av vatten och solljus. Solenergin delar vattenmolekylerna och med hjälp av bakterier som äter väte skapas flytande drivmedel. Lösningen har fått namnet ”Bionic Leaf”.

Att solenergin kan dela vattenmolekyler är inget nytt, det revolutionerande är att forskarna har hittat ett sätt att med hjälp av bakterierna skapa biomassa som man kan använda som vätebaserat bränsle till fordon.

TEXT: SARA SCHRÖDER

Om klimatmötet

Den 6–17 november träffades företrädare för världens länder i Bonn, Tyskland, för klimatmötet COP23. Målet var att följa upp och diskutera uppföljningen av det klimatavtal som länderna skrev under 12 december 2015 i Paris. På dagen två år efter Parisavtalet, 12 december 2017, ska även Frankrikes president Emmanuel Macron hålla ett toppmöte där fokus framför allt kommer att ligga på hur klimatplanerna ska finansieras.