Varje vattendrag/älv har ett eget vattenregleringsföretag. Här hittar du all information om Ljusnans vattenregleringsföretag.
Vattenhushållning i våra reglerade älvar handlar om att magasinera vatten för optimal kraftproduktion.
Dammsäkerhetsarbetet är inriktat på att så långt rimligt skydda människors liv och hälsa samt samhället mot svåra påfrestningar, men beaktar även andra skyddsbehov.
Exempel på vårt miljöarbete är undersökningar och genomförande av miljöförbättrande åtgärder vid våra anläggningar samt våra omfattande fiskutsättningar.
Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då fler än en aktör äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål. I Ljusnans vattenregleringsföretag arbetsuppgifter ingår bl.a. att samordna och sköta vattenhushållningen i älven, reglera skador orsakade av vattenregleringen, underhålla egna och på uppdrag delägares anläggningar samt i övrigt samordna frågor som berör vattenkraftverksamheten.
I vårt geografiska verksamhetsområde faller och stannar en stor del av årsnederbörden som snö under vintern då kraftbehovet är stort. Vatten från vår, sommar och höst sparas i indämda sjöar, så kallade årsregleringsmagasin. När årsregleringsmagasinen fyllts på släpps vattnet ut till vattenkraftverken i älven och magasinen är i regel tömda strax innan vårflodsstart. Tillrinningen av vatten kan variera +- 30% mellan olika år vilket är en utmaning för både vattenhushållning och delägarnas produktionsplanering. När riktigt mycket vatten rinner till fylls vattenmagasinen och förmågan att lagra vatten upphör. Då öppnas dammluckor och flödet i älven kan bli högt.
Regler för vattenhushållning är fastställda i domstol och är unika för varje årsregleringsmagasin.
Vårt dammsäkerhetsarbete styrs av lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer. Det är av största vikt att säkerhet prioriteras. Tre viktiga faktorer i arbetet är: Säker dammkonstruktion, säkert handhavande och god beredskap för dammhaveri och allvarliga problem. (Bild från Bergviks kraftstation.)
En viktig del av vår verksamhet är de utsättningar av fisk som vi genomför på många ställen. Vi arbetar också med miljöfrågor kring våra dammar och regleringar genom att undersöka och genomföra miljöförbättrande åtgärder som omlöp och utrivning av mindre dammar. Vi deltar och samverkar också i projekt och workshops kring vattenkraft och miljö. (Bild från Ljusnan.)
Vattenregleringsföretagen har en mängd skadeförebyggande anläggningar och åtaganden längs älvarna. Exempel på sådana är erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar, vattenförsörjningsanläggningar, vägar, broar, färjor och renstängsel m.m.
Vattenregleringsföretagen har även årligen betalat ut cirka 60 miljoner kr (2015) i bygdeavgifter som kompensation till de bygder som berörs av vattenregleringarna. Avgifterna används i första hand till att gottgöra oförutsedda skador som inte ersatts tidigare. I hela landet betalas cirka 125 miljoner kr varje år.
Fiskeverksamheten är en stor och viktig del av det skadeförebyggande arbetet. Förutom olika åtgärder – utsättning, fisktrappor m.m. – betalas årliga avgifter både till staten och enskilda för skador som inte engångsersatts eller engångsåtgärdats.
Den som har drabbats av en skada som inte sedan tidigare har ersatts kan ansöka hos Mark- och miljödomstolen om ersättning i form av bygdemedel. Domstolen tar ut en ansökningsavgift om 900 kr för att handlägga ärendet. Klicka här för att ladda ned en blankett för ansökan om Bygdemedel för oförutsedda skador.
I den mån de årliga bygdeavgifterna inte helt tas i anspråk för oförutsedda skador kan avgifterna användas för allmänna ändamål. Den som vill ansöka om dessa medel gör det hos länsstyrelsen. Mer information om vem som kan söka denna typ av medel och hur man ansöker finns på respektive länsstyrelses hemsida.
I Sverige är det vanligaste motivet ”reglering till förmån för kraftproduktion”. Internationellt är det även vanligt med vattenreglering till förmån för dricksvattenförsörjning, konstbevattning eller översvämningsskydd.
Årsreglering som är VRF:s huvudansvar handlar enkelt uttryckt om att spara vatten från vårens snösmältning till nästkommande vinter, för att matcha efterfrågan på el. Årsregleringen innebär också att vi undviker att spilla vatten förbi kraftstationerna då det kommer mycket vatten på kort tid. Även riklig nederbörd vid andra tillfällen på året magasineras i samma syfte. Vinsten kan räknas som en värdeökning på kraftproduktionen då den sker när efterfrågan är hög och som en merproduktion genom att spill undviks.
Korttidsreglering handlar om att kunna gasa och bromsa vattenkraftproduktionen i det korta tidsperspektivet. Det behövs t.ex. för att anpassa elproduktionen till en lägre efterfrågan på natten eller för att matcha sol- och vindkraft vid väderförändringar. För att gasa krävs vatten. Om man inte hade sparat vatten från vårfloden genom årsregleringen skulle det bli tomt i tanken en bit in i vintern och möjligheterna till att gasa skulle minska eller kanske utebli. Årsreglering är således en förutsättning även för uthållig korttidsreglering.
Den normala årscykeln kan sägas börja på våren när magasinen är avsänkta och vårfloden börjar. Då fylls magasinen upp beroende på vilka snömängder som smälter och andra nederbördsmängder som kommer under våren. Uppfyllningen fortsätter sedan med de regnmängder som kommer under sommar och höst och när man kommer in i slutet av hösten då är magasinen fyllda med bibehållen buffertnivå för ytterligare nederbörd av normal storlek för årstiden. Under vintern när behovet av elektricitet är som störst sjunker nivåerna av vatten i magasinen för att åter igen vara på sin lägsta nivå när vårfloden börjar och magasinen börjar fyllas upp på nytt.
Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då fler än en aktör äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål. Reglerna härför finns i 5 kapitlet i ”Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet” eller i tidigare versioner av denna. Varje vattendrag/älv har ett eget vattenregleringsföretag.
Samordning av information och insatser vid höga flöden sker via krisberedskapsfunktionen hos berörd länsstyrelse. Vattenregleringsföretagen deltar i detta arbete inom sitt verksamhetsområde. Vi står för viktig information om flödets omfattning och förväntade utveckling. Vi bistår även med förslag till åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden, samt att vid dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri bistå räddningsledaren med information som grund för beslut om åtgärder. Andra aktörer som samarbetar med länsstyrelsens krisberedskapsfunktion i detta sammanhang är t.ex. Räddningstjänsten, SOS Alarm, Polismyndigheten, SMHI, Trafikverket, Försvarsmakten och andra dammägare.
Om du har frågor kring Ljusnan och vattenreglering
vattenreglering [snabel-a] fortum [punktum] com
Om du har frågor kring skadereglering och kompensation
Ljusnans [punktum] Vattenregleringsforetag [snabel-a] fortum [punktum] com
Om du har övriga frågor kontakta
thomas [punktum] eriksson [snabel-a] one-nordic [punktum] se