Social distansering är motsatsen till det urbana livet. Coronakrisen är därför på många sätt storstadens kris. Morgondagens storstad kommer se annorlunda ut – och med det förändras behovet av el.
Priserna på fritidshus har ökat markant under pandemin. Färre reser in till städerna, och de som gör det reser mer sällan än tidigare. Det är tydligt att många söker mer avskildhet än städerna kan erbjuda. Mycket talar för att förändringarna åtminstone delvis blir bestående.
Möjlighet till ny livsstil
Pandemin har visat att det för många går att vara en del av storstadens arbetsliv utan att själv bo där. Men att många söker sig ut från städerna var ett faktum redan innan krisen – de senaste åren har utflyttningen varit större än inflyttningen till Stockholms län. Ett mönster som nu förstärks.
– Det är främst barnfamiljer som väljer att flytta ut från storstäderna. En orsak kan vara att många upplever att det är svårt att leva det liv man drömmer om i storstaden, inte minst på grund av bostadsmarknaden. Att flytta till en mindre ort kan ses som ett sätt att uppfylla en önskan om ett enklare livspussel och en mindre kostsam livsstil, menar Emma Lundholm, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet, och som bland annat forskar om flyttströmmar.
Förutom utflyttning syns också så kallad suburbanisering. Det innebär att storstadsområdena blir större på grund av att pendlingsområdena utvidgas. Ett mönster under pandemin är att boende i förorter och ytterområden i högre grad än tidigare väljer att exempelvis handla och gå på restaurang i sitt närområde. Blir den beteendeförändringen bestående kan man förvänta sig att skillnaderna i utbud mellan ytter- och innerstad kommer minska.
Kapacitetsutmaning
Tack vare att Sverige har en så väl utbyggd infrastruktur går det att bosätta sig var man vill i landet och ändå ha tillgång till basala nyttigheter som el och internet. Utmaningarna kring elförsörjning är faktiskt större i storstadsregionerna än längst ut i nätet, enligt Catarina Nauclér, innovationschef på Fortum.
– Inflyttningen till våra större städer i Sverige har vuxit enormt de senaste 20 åren. Energiinfrastrukturen har inte riktigt hängt med.
Catarina Nauclér tror att fortsatt utflyttning och mer stadsliv på distans kommer få betydelse för hur vi konsumerar el och ställa nya krav på energiinfrastrukturen.
– Det finns skäl att tro att efterfrågan på eldrivna transporter överlag kommer att öka när pendlingsavstånden ökar. Det innebär att behovet av laddinfrastruktur ökar, vilket i sin tur ställer krav på att nätkapaciteten byggs ut. Jag tror också att vi kommer se en snabb ökning av antalet elbilar, eftersom färre resor gör det enklare att ladda hemma. Det är alltid närmare till ett vägguttag än till en bensinmack, säger Catarina Nauclér.