Blogg

Livet efter pandemin: Ditt distansarbete kan värma upp någon annans hus

24 juni 2020

Girl looking at computer screen

Det behövs el för att arbeta och umgås på distans. Men det är inte laptops och kaffebryggare som kräver mest energi ­– utan själva datatrafiken. Så mycket att överskottet kan komma till oväntad nytta.

I början av 2020 kände få till videoapplikationen Zoom. Idag har företaget bakom Zoom ett börsvärde motsvarande de sju största flygbolagen i världen.

Ofta behövs en akut nödvändighet eller kris för att människor ska ändra sitt beteende och för att ett större tekniksprång ska äga rum. Videosamtal över internet har varit möjligt länge, men det är först med pandemin detta digitala verktyg verkligen har fått sitt genombrott.

Ett mer digitalt liv

Men det är inte bara företagens verksamhet och arbetslivet som har flyttat hem till hus och lägenheter. Digitalt distansumgänge har gjort det möjligt att vara ensamma tillsammans. Födelsedagskalas, fikapauser och häng med kompisarna har flyttat online. Anton Steen, ansvarig för Fortums samhällskontakter i Sverige, menar att det ökade behovet av digitalt umgänge och underhållning kommer bli bestående, och att det ställer höga krav på leveranssäkerhet och överföringskapacitet.

- Att vi jobbar hemifrån och är hemma mer påverkar inte elförbrukningen för privatpersoner mer än marginellt. Jämfört med de stora apparaterna i hemmet, som värmepump och varmvattenberedare, drar datorer och kaffebryggare väldigt lite. Det som kräver mest energi är vårt beroende och behov av data, säger Anton Steen.

Att lagra data

Redan innan pandemin var Sverige ett attraktivt land att bygga datacenter i, tack vare vår fossilfria elproduktion, stora obebyggda ytor och vårt kyliga klimat. Det är helt enkelt effektivt ur energisynpunkt att förlägga datacenter i Sverige. Ola Daleke, chef för tung industri på NCC, ser att efterfrågan fortsätter öka.

- Tack vare gynnsamma förhållanden och vårt tekniska kunnande i Sverige valde Facebook att bygga sin site i Luleå. Där kan de skala upp till tre stora serverhallar. Och fler stora aktörer tittar på Sverige, berättar han.

För att serverhallarna inte ska belasta elnätet på fel sätt eller mer än nödvändigt är det viktigt att de byggs där det finns stor kapacitet i elnätet. Men det finns aktörer som väljer att försörja sig själva med el genom att anlägga egna vindkraftsparker. Och som försörjer sig själva med värme – från datatrafiken. I Stockholm har serverhallar under flera år delat ut sin överskottsvärme till fjärrvärmenätet.

- Vi ser fler och fler exempel på datacenter som integreras i nya byggnader så att överskottsenergin kan användas för att värma upp huset. Så förutom att vi kommer se fler och fler stora serverhallar anläggas, kommer vi också se ett mer hållbart byggande där datatrafiken gör nytta på fler sätt, säger Ola Daleke.

Framtida behov av mer el

Enligt Anton Steen på Fortum var redan industrins klimatomställning en enorm utmaning för elnätet. Digitalisering och automatisering av industriella processer, som är nödvändig för att fasa ut fossila bränslen ur produktionen, kräver enorma mängder el. Enligt branschorganisationen Energiföretagens beräkningar kommer elanvändningen, efter att ha legat still i flera decennier, behöva öka med 40 procent de närmaste 25 åren. Det motsvarar en och en halv gång Danmarks hela elförbrukning.

Att resten av samhället samtidigt blir ännu mer beroende av data- och lagringskapacitet, för allt från molntjänster till Netflix, kräver att elnätet har förmåga. Inte bara att leverera den el som behövs här och nu, utan också vid oväntade händelser. Som att hundratals miljoner människor plötsligt måste sitta i videomöten istället för att åka till kontoret.