För att nå Sveriges klimatmål med nettonollutsläpp till 2045 krävs en kraftigt ökad elanvändning i samhället. Men varifrån ska elen komma?
Sverige är på rätt väg för att nå klimatmålet 2045. Men för att nå hela vägen krävs en kraftigt ökad elanvändning, så kallad elektrifiering. Flera prognoser pekar på att det kommer att behövas åtminstone 240 TWh årligen till 2040, jämfört med dagens 140 TWh per år, en ökning på närmare 70 procent.
För våra allt mer energieffektiva bostäder blir utvecklingen sannolikt inte någon större utmaning för elförsörjningen. Fram till 2030 så kommer transportsektorn sannolikt vara det område som elektrifieras. Därefter kommer det vara industrisektorn som driver på en mycket kraftig ökning av elanvändningen.
– Vi kommer behöva stora volymer ny el till såväl elektrifiering av motorer som till industriella processer. Men även för indirekta behov som produktion av vätgas för att ersätta inte minst fossil metanol som råvara inom kemiindustrin och som bränsle vid exempelvis stålproduktion, det säger Anton Steen, ansvarig för Public Affairs på Fortum Sverige.
Han poängterar också att den här kraftiga ökningen av elanvändningen på 70 procent inte heller räcker för att tillgodose de framtida behoven. – Sanningen är att vi även kommer att behöva återinvestera i stora delar av elproduktionen i Sverige eftersom många av de vindkraftverk som byggs nu kommer att vara uttjänta om 20 år när elektrifieringen har slagit till med full kraft. Dessutom krävs stora återinvesteringar i den svenska vattenkraften som byggdes ut fram till 60-70-talet.
Den marknadsmodell som infördes för 27 år sedan fungerade mycket bra så länge vi nästan enbart hade vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme som dels låg relativt nära där behoven fanns, dels bidrog med alla de systemtjänster som behövdes för ett stabilt energisystem. Det var också det elnätet var uppbyggt för. Genom ett antal energipolitiska beslut genom åren har detta förändrats och då fungerar modellen inte längre särskilt bra. Därför vill vi att den utvecklas.
Förnybart eller fossilfritt?
Den energiöverenskommelse som slöts 2016 mellan alla riksdagens partier utom L och SD var en kompromiss där målet skulle vara ett helt förnybart energisystem till 2040 men där kärnkraften, som är fossilfri men inte förnybar ändå skulle tillåtas. 2019 lämnade M och KD överenskommelsen då de menade att överenskommelsen som den i praktiken började tillämpas uteslöt kärnkraften.
Fortum tycker att målet ska ändras till fossilfritt eftersom kärnkraften är fortsatt viktig i Sverige.
– Vi behöver livstidsförlänga de sex reaktorer som finns kvar nu, så att de kan fortsätta producera fossilfri el även efter 2040, säger Anton Steen.
Energisystemet ritas om
I en nära framtid är Fortums bedömning att vi framförallt kommer se utbyggnad av landbaserad vindkraft.
– Det är en teknik som vi kan bygga ut här och nu, med snabb uppskalning och låg ekonomisk och politisk risk. Men vindkraften tar mycket plats i naturen så det är viktigt att den förankras lokalt. Elnäten måste också hänga med så att elen inte blir inlåst i vissa områden, vilket är fallet idag.
Anton Steen berättar, – Mycket av vindkraftselen byggs i norra Sverige tack vare de goda förhållandena där, men används i större utsträckning i de södra delarna av landet där ett antal reaktorer lagts ned. Den här förändringen måste elnäten anpassas för och det är ett stort projekt som tar tid. En effekt av att kapaciteten inte räcker till är att Sveriges konsumenter fått uppleva hur elen i södra Sverige stundtals varit tio gånger dyrare än i de norra delarna.
Redan inom detta årtionde är det fullt möjligt att vi får se en situation där norra Sverige går från elöverskott till att sannolik inte klara av att möta den ökande lokala efterfrågan. Hur kan det då komma sig?
Vätgasen vägen till industrins omställning
Med de industriprojekt som presenterats det senaste halvåret kommer vi i norra Sverige se projekt som tillsammans räknar med att använda 55 TWh el per år, det är alltså mer än en tredjedel av Sveriges totala användning idag. Det handlar om stål- och gruvindustrin. Men även cement- och kemiindustrin har ambitiösa mål för sin omställning där vätgasen är central.
– Jag är övertygad om att vätgas kommer att vara avgörande för Sveriges konkurrenskraft i framtiden. I första steget handlar det om att ersätta fossila bränslen i tillverkningsprocesser, men i exempelvis kemindustrin handlar det om att byta ut den fossila metanol som är själva huvudingrediensen i produkterna. I ett senare skede så kan vätgasen även komma att användas som energilager, men i första steg så handlar det om andra sätt att använda den, säger Anton Steen som hoppas att vätgasen kan få en liknande roll som vår rena och billiga el har haft för att bygga upp vår exportindustri fram till vad den är idag.
