Skräp som hittas under Älvstädningen

Att plocka bort skräp under Älvstädningen har positiva effekter på både närmiljön och djurlivet. Inte minst då mycket av skräpet inte bryts ner i naturen. Läs mer om vad idrottsungdomarna tar bort under sin insats.

Vad är det vanligaste skräpet?

Under den senaste Älvstädningen gjordes flera skräpanalyser för att undersöka vilket det vanligaste skräpet är. Det som man främst hittar är cigaretter/cigarettfilter, vilket utgör 27 % av all skräp. Dessa är små och tidskrävande att plocka, men innehåller plast och andra ämnen som inte är bra för naturen. På andra plats hittar man plastförpackningar, som utgör 15 % av all skräp. Se grafen nedan för hela fördelningen av skräpet:

_{Källa: Städa Sverige, Slutlig rapport Älvstädningen (2018)}

Ämnet som tar lång tid att brytas ner – plast

Mycket av det som plockas bort under Älvstädningen har plast i sig. Om vår utveckling fortsätter kommer det att 2050 finnas mer plast än fisk i haven. Då plast dessutom tar lång tid på sig att brytas ner (en plastmugg ca 50 år, en plastpåse 20 år) - så uppstår mikroplaster, dvs små plastpartiklar, i processen. Dessa hamnar i vår natur och vattendrag. Därför är det viktigt att se till att det inte skräpas ner till att börja med.

27 %
cigaretter/cigarettfilter

15 %
plastförpackningar

9 %
metall

Det som döljs under ytan

Runt om i Sverige har flera dykarföreningar hjälpt till under Älvstädningen. Tack vare deras insatser har mycket skräp som slängts i älven tagits upp. Då plockas det ofta upp däck, cyklar, glasflaskor och diverse prylar. År 2016 hittade föreningen DK Masen 40 oljetunnor på Dalälvens botten, som därefter sanerades av Leksands kommun.

Marinbiolog på plats i Borlänge

Under Älvstädningen 2022 hade vi turen att ha en marinbiolog och forskare på mikroplats med oss vid dykstädet i Borlänge. Hanna Nordström är marinbiolog från Karlstads universitet och i hennes kommande mastersuppsats kommer hon studera mikroplaster i fisk. Nedan kan du läsa mer om hennes spännande jobb!

Fyra frågor till Hanna Nordström:

1. Vad är det bästa med att bland annat jobba och studera våra svenska sötvatten?

Det bästa är att få ta del av forskning i Sverige och att ha möjligheten att bidra till ett renare Sverige.

2. Brukar du se mycket skräp när du är ute på forskningsuppdrag, både över och under ytan?

Ja tyvärr, när man har jobbat ett tag så ser man plast nästan överallt, till och med det som först ser ut som en ”sten” kan visa sig vara plast.

3. På vilket sätt har skräpet en negativ påverkan?

När plast hamnar i naturen bryts det med tiden ner till mindre bitar, och då bildas mikroplaster. Större plast som nät och påsar kan göra att djur som valar, fiskar och fåglar fastnar på olika sätt. En annan risk är att de äter plasten och dör av svält när magen är full i plast. I våra älvar finns även en risk i och med att plasten kan förstoppa inloppen till turbinerna och därmed skapa en negativ påverkan på vårt energisystem.

4. Hur kan vi skapa en förändring?

Var med i Älvstädningen och andra städ i naturen! Skräpa inte ner utomhus, och plocka upp plast om du ser det ligga i naturen. Kasta inte cigarettfimpar eller prillor i naturen, utan se till att de hamnar i soporna. Ett tips är att ta med tygpåsar när du städar, då behöver du inte köpa extra plastkassar.

Se Hannas skräpanalys från Älvstädningen 2022